SD ställer ett hundratal krav på ny regering

Sverigedemokraterna (SD) presenterade på onsdagen åtta av de krav man tänker ta med sig om det blir regeringsförhandlingar med Moderatledaren Ulf Kristersson.

De kraven berör rättspolitiken.

– Trygghetsfrågorna kommer att vara överordnade allt annat, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson.

SD vill till exempel ge polisen möjlighet att upprätta visitationszoner, utreda möjlighet till undantagstillstånd, införa ett nationellt tiggeriförbud, sänka straffmyndighetsåldern och kraftigt skärpa straffen.

– Vi måste vara helt säkra på att en ny regering är beredd att göra det som krävs för att vända utvecklingen, säger SD:s gruppledare i riksdagen, Henrik Vinge.

Inte ultimativa

Åkesson understryker dock att kraven inte är ultimativa för att släppa fram en M-ledd regering. De kommer att förhandlas.

– Ju större SD blir i valet, desto bättre förutsättningar att säkerställa att våra prioriterade frågor får genomslag i en ny regering, säger Åkesson.

Men han betonar att en detaljerad överenskommelse om vad en ny regering ska göra måste finnas på plats innan SD kan släppa fram den. Enligt honom bör överenskommelsen vara mer detaljerad än januariavtalet som den förra rödgröna regeringen hade med Centern och Liberalerna.

Vinge understryker att det inte får finnas utrymme för olika tolkningar av överenskommelsen efteråt.

Svårt för L?

Flera av kraven på rättsområdet handlar om att tillsätta utredningar inom en viss tid med ett tillägg om vad som ska åstadkommas. Till exempel att ett tiggeriförbud ska införas och straffmyndighetsåldern ska sänkas.

Utredningsförslag om de frågorna ska, enligt SD, vara klara senast 31 december 2023.

Flera av kraven kan framförallt Liberalerna, som också är tänkt att ingår i Kristerssons regeringsunderlag, ha problem med.

Åkesson uppger att SD-kraven är utformade på ett sätt som underlättar en överenskommelse med L. Till exempel kräver SD inte att asylrätten rivs upp, utan att den sänks till EU:s miniminivå. När det gäller rättsområdet går det, enligt Åkesson, att ta fram åtgärder som också är rättssäkra.

Liberalernas ledare Johan Pehrson sparar eventuellt förhandlande till efter valet. Han konstaterar att han har hört flera av förslagen förut.

– Vi kommer naturligtvis att prata om detta dagen efter valet, om vilka frågor som ska prioriteras, säger Pehrson.

Redo för eftergifter

Åkesson uppger också att SD är berett till eftergifter på olika områden.

– Vi inser att all SD-politik inte kommer att bli verklighet. Det är en förutsättning för ett långsiktigt samarbete, säger han.

Av de hundratalet krav som SD förbereder inför eventuella regeringsförhandlingar efter valet berör häften brottslighet, migration och integration.

Ett viktig förslag som SD driver är att anslagen till rättsväsendet ska höjas med minst 20 miljarder kronor till 2026.

– Inga åtgärder (på rättsområdet) ska få stå tillbaka på grund av budgetprioriteringar, säger SD-ledaren.

M: Samsyn i stora frågor

När det gäller krav på andra områden hänvisar Åkesson till partiets valmanifest, men säger att en stärkt a-kassa och andra socialförsäkringar är viktiga när Sverige går in i en lågkonjunktur.

Helst vill SD sitta med i en ny högerregering.

– Vårt ingångsvärde är att Sverige vore förtjänt av en majoritetsregering där SD ingår, säger Åkesson.

Enligt Ulf Kristersson är det självklart att en överenskommelse ska nås med SD efter valdagen.

– Vi har samsyn i riktigt stora frågor där vi kan få något gjort gemensamt. Det tar jag fasta på. Jag tycker de är sakinriktade, det är jag, och det är även Liberalerna och Kristdemokraterna, säger han.

TT: Har du några röda linjer i kommande förhandlingar?

– Jag har säkert tusen röda linjer. Allt som jag tycker är genuint fel, säger Kristersson.