I dag finns 61 utsatta omrÄden pÄ polisens lista. De definieras som omrÄden med lÄg socioekonomisk status dÀr kriminella har en inverkan pÄ lokalsamhÀllet.
Socialdemokraterna har lovat att matcha varje krona till polisen med minst lika mycket till förebyggande arbete. Och Liberalerna lovar att det inte ska finnas nÄgra utsatta omrÄden alls 2030. "En enormt hög ambition", som L-ledaren Johan Pehrson uttrycker det.
Stora brister
FrÄgan om hur integrationen ska förbÀttras Àr komplex och spÀnner över en mÀngd omrÄden. Det handlar till exempel om förskola, skola, svenskkunskaper, arbetsmarknad, trygghet, socialtjÀnst, invandring och bostÀder.
En sak Ă€r partierna överens om: Integrationen av de mĂ€nniskor som kommit till Sverige â sĂ€rskilt pĂ„ senare tid â har inte fungerat som den borde.
I vÄras gick var sjunde niondeklassare ut utan behörighet till gymnasiet. Siffran Àr Ànnu högre bland utrikes födda, och allra högst bland de som kom till Sverige efter skolstart.
En gymnasieutbildning Àr som en biljett in till arbetsmarknaden. Liksom svenskkunskaper.
MÄnga partier trycker dÀrför hÄrt pÄ skolans och sprÄkkunskapers roll i sina integrationsförslag. Men tonen varierar. S, M, KD och L vill exempelvis införa krav pÄ godkÀnda kunskaper i svenska och samhÀllskunskap för att fÄ permanent uppehÄllstillstÄnd. SD har inget emot det, men driver att permanenta uppehÄllstillstÄnd ska avskaffas helt.
I somras fick integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) fart pÄ debatten. Han tyckte att andelen utomnordiska invÄnare i ett omrÄde kan vara ytterligare ett mÄtt för att definiera utsatta omrÄden. Statsminister Magdalena Andersson hade liknande resonemang och rörde upp kÀnslor nÀr hon sade att hon inte vill ha ett Somalitown eller Chinatown i Sverige.
Dansk inspiration
Som sÄ ofta pÄ senare tid nÀr det handlar om brottslighet och invandring har diskussionen en koppling till dansk politik. I Danmark har de sÄ kallade ghettolagarna lett till att mÀnniskor fÄr flytta frÄn omrÄden med hög andel invandrare. De kan inte vrÀkas juridiskt, men bostadshus rivs eller renoveras, sÄ att de i praktiken ÀndÄ mÄste flytta. MÄlet Àr att inget bostadsomrÄde ska ha mer Àn 30 procent "ickevÀstliga" invÄnare 2030.
Inget svenskt parti stöder just den delen i den danska modellen, men inspiration hÀmtas frÄn andra ÄtgÀrder.
NÀr Anders Ygeman och socialminister Lena Hallengren i juni besökte ett bostadsomrÄde i Köpenhamn sÄg de fördelar med hur Danmark jobbar. Till exempel genom att "inte fylla pÄ" utsatta omrÄden med fler mÀnniskor som saknar egen försörjning. Och omvÀnt, att aktivt försöka "fylla pÄ" med mer resursstarka personer.
ââI Köpenhamn ger man förtur till mĂ€nniskor som har jobb och utbildar sig. Det tycker jag vi kan övervĂ€ga Ă€ven i Sverige, sade Ygeman till TT dĂ„.
Förskoleplikt
Alla barn i de utpekade danska omrĂ„dena mĂ„ste skrivas in i förskolan frĂ„n ett Ă„rs Ă„lder. I Sverige har L föreslagit förskoleplikt, vilket innebĂ€r att tvĂ„Ă„ringar som inte pratar tillrĂ€ckligt bra svenska ska fĂ„ngas upp i de kontroller som BVC gör, och sĂ€ttas i förskola. M vill att det ska vara obligatoriskt med 15 timmars förskola frĂ„n tre Ă„rs Ă„lder för dessa barn. Ăven SD sĂ€ger ja till obligatorisk förskola för barn som behöver trĂ€na svenska.
S vill göra det obligatoriskt för kommunen att skriva in barn som varit kort tid i Sverige i förskolan frÄn tre Ärs Älder. Och flera partier vill att kommunerna ska jobba aktivt med uppsökande verksamhet. För de flesta Àr överens om att ÄtgÀrder ska sÀttas in tidigt.