Ny straffreform – fler ska sitta i fängelse

– Det är en avsedd effekt med reformen. Fler grova brottslingar ska sitta i fängelse och sitta där längre, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Regeringen tillsätter imorgon en utredning som ska se över grunden i svensk straffrätt, brottsbalken. Den nuvarande, som tillkom 1964, har inte genomgått en större reform sedan slutet av 1980-talet.

Det förslag på ny brottsbalk som utredaren, den avgående riksåklagaren Petra Lundh ska ta fram ska ha en ny syn på brott och straff.

– Verkligheten motiverar ett perspektivskifte mot brottsoffret och allmänhetens behov av skydd, säger Strömmer.

Straffen ska skärpas både för att ge brottsoffret upprättelse och för att "inkapacitera" grova brottslingar genom att låsa in dem under en längre tid.

Till de som anser att skärpta straff inte minskar brottsligheten säger Strömmer:

– En person som sitter inlåst kan inte begå nya brott.

Behöver tredubblas?

Utredarens uppdrag handlar inte bara om att föreslå skärpta straff, begränsa straffrabatten för flerfaldig brottslighet och se till att domstolarna oftare dömer ut straff i den över delen av straffskalan.

Även dagens målsättning om att domstolarna, om möjligt, ska försöka undvika fängelsestraff ska bort. Dessutom ska brottslingens personliga omständigheter väga lättare när straffet bestäms.

Kriminalvården kom i våras med en rapport till regeringen om hur många nya fängelseplatser som kommer att behövas med den nya regeringens hårdare kriminalpolitik.

I dag finns cirka 4 500 fasta fängelseplatser i Sverige. Enligt nuvarande plan för utbyggnad ska det finnas 7 500 till år 2032. Men med alla förslag i regeringens Tidöavtal med Sverigedemokraterna, bedömer Kriminalvården att upp till 12 400 platser kan komma att behövas. Störst effekt väntas av planerna på att villkorlig frigivning som huvudregel inte ska beviljas.

Dela cell

Enligt Strömmer har rapporten även räknat in det mesta i den framtida brottsbalk som nu ska utredas.

TT: Leder inte detta till jättefängelser och ett hårdare klimat?

– Det beror på hur vi utformar saker och ting. Den inriktningsförändringen ligger inte i Kriminalvårdens uppdrag, säger Strömmer.

Kriminalvården ska i höst presentera en ny, mer expansiv utbyggnadsplan. Enligt Strömmer handlar det bland annat om fler fängelser, nya byggnader inom befintliga fängelseområden, att fler fångar får dela cell och eventuellt att Sverige hyr fängelseplatser utomlands.

Justitieministern är övertygad om att expansionen kan göra på sådant sätt att grundläggande principer i svensk kriminalvård kan upprätthållas.

TT: Tror du att grova brottslingar kan återanpassas?

– Det är väldigt individuellt. I många fall går det inte, säger Strömmer.

Klar om två år

Utredaren Petra Lundh står nu inför en stor uppgift. Utredningen ska vara klar sista juli 2025 och hon har lovats fler utredningssekreterare än normalt för att hinna.

– Det är klart att det finns många svårigheter i detta. Vi ska ju titta brett på de enskilda straffskalornas och på systemnivå se till att allt hänger ihop, säger hon.

För att föreslå skärpta straffskalor ska utredningen bland annat titta på straff i vissa andra europeiska länder. På frågan om Sverige har mildare straff än andra länder, svarar Lundh:

– Ja, i alla fall i vissa situationer. Då tänker jag på riktigt allvarliga brott, gängkriminalitet och annat.

Justitieministern hoppas att riksdagen ska hinna klubba den nya brottsbalken innan nästa val hösten 2026. Det ligger dock i utredarens uppdrag att ta fram en tidplan för genomförandet.

Regeringen har valt att inte låta en parlamentarisk kommitté, där alla riksdagspartier ingår, göra utredningen.

På frågan om en ny riksdagsmajoritet kan slänga utredningen i papperskorgen svarar Strömmer:

– Den nya brottsbalken ska bygga på ett perspektivskifte som jag inte kan föreställa mig egentligen är kontroversiellt.