ââNej, det kan vi inte sĂ€ga exakt, det Ă€r en variabel bland mĂ„nga. Dessutom Ă€r effekterna olika över tiden. NĂ€r Sverige stĂ€ngde grĂ€nsen i november och i januari 2016 hade det enorm effekt pĂ„ asylsökandet, sĂ€ger generaldirektör Mikael Ribbenvik till TT.
I juli trÀdde den nya migrationslagen i kraft. Den ersatte den tillfÀlliga lag som gÀllt sedan 2016 efter flyktingvÄgen 2015. I mÄngt och mycket permanentas nu den tillfÀlliga lagen.
ââDen hĂ€r lagen har ju i mĂ„nga avseenden funnits i fem Ă„r. Att den trĂ€der i kraft nu har mindre effekt. Den stora saken som pĂ„verkar Ă€r hur grĂ€nser pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll Ă€r slutna, dels pĂ„ grund av migrationen, dels pĂ„ grund av pandemin, det pĂ„verkar mest av allting, sĂ€ger Ribbenvik.
Justerar
Migrationsverket justerar i sin senast prognos, som kom den 30 juli, ned antalet asylsoÌkande till Sverige fraÌn cirka 15 000 till 13 000 foÌr i aÌr. OsĂ€kerheten Ă€r dock stor med ett intervall pĂ„ 11 000 till 18 000.
FraÌn 2022 och framaÌt berĂ€knas antalet asylsoÌkande i Sverige naÌrma sig nivaÌerna foÌre pandemin med cirka 18 000 - 19 000 per aÌr.
Om det Àr "normala" nivÄer eller inte, Àr svÄrt att sÀga, enligt Ribbenvik.
ââAllting beror pĂ„ vad man jĂ€mför med, vad Ă€r normalt, eftersom vĂ€rlden böljar sĂ„? I slutet av 2007 till 2011 lĂ„g vi pĂ„ runt 30 000 varje Ă„r, 2012 ökade det till 44 000, och 2014 till 81 000, samma som under Balkankriget. Det klarade vi ganska obemĂ€rkt.
ââSen kom 2015 och vi fick 162 000, vilket ju inte var nĂ„got normalĂ„r. Sen stĂ€ngdes grĂ€nsen 2016 och vi fick 29 000. Det Ă€r omöjligt att sĂ€ga om det frĂ€mst berodde pĂ„ lagstiftningen eller stĂ€ngda grĂ€nser, det Ă€r en kombination, sĂ€ger Ribbenvik.
Stor osÀkerhet
Migrationsverket gör dĂ€rför inga justeringar i sin senaste prognos pĂ„ grund av den nya lagen. "De revideringar som goÌrs kring antalet asylsoÌkande i denna prognos aÌr relaterade till andra faktorer'', konstaterar man.
I den nya lagen finns dock en Àndring, som kan leda till fler asylsökande, vilket Àven Migrationsverket pekat pÄ: Den nya, utvidgade, humanitÀra skyddsgrunden. I sitt remissvar pÄ förslaget varnade verket för att det kan leda till att det inte lÀngre blir ett undantag, som varit tanken i utlÀnningslagen.
ââDet Ă€r ett stort bedömningsutrymme. Vad det betyder kan man inte sĂ€ga pĂ„ förhand, det beror pĂ„ hur restriktiva domstolarna kommer att vara i slutĂ€nden, men det Ă€r klart den Ă€r utvidgande, sĂ€ger Ribbenvik.
OsÀkerheten gÀller om lÄnga vistelsetider ska tolkas som sÀrskild anknytning, i sÄ fall blir det mÄnga som fÄr stanna i slutÀnden, enligt Ribbenvik. Men det blir upp till domstolarna att tolka.
Nya vÀgar
ââMen sĂ€ger migrationsdomstolen att det inte innebĂ€r sĂ€rskild anknytning, sĂ„ blir det inte mĂ„nga. Man borde ha preciserat detta, men det gjorde man inte, sĂ€ger han.
Med "man" syftar Ribbenvik pÄ regeringen.
En stor osÀkerhetsfaktor för antalet asylansökande framöver Àr kriget i Afghanistan.
ââVi ser miljoner pĂ„ flykt inne i Afghanistan och rörelser mot Pakistan och Iran, och de flesta kommer inte lĂ€ngre Ă€n sĂ„. NĂ€sta steg Ă€r Turkiet och sen Ă€r det vĂ€ldigt svĂ„rt att ta sig vidare in i Europa.
ââVi ser nya vĂ€gar som öppnas i Belarus och in i Litauen, men det Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ afghaner i den rutten Ă€n sĂ„ lĂ€nge. Nya vĂ€gar kan uppstĂ„ men det Ă€r fortfarande sĂ„ att Sverige geografiskt Ă€r lĂ€ngst bort om du ska ta dig landvĂ€gen med mĂ„nga hinder pĂ„ vĂ€gen, sĂ„ Ă€n sĂ„ lĂ€nge har vi inte sett nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ Sverige.
Förra Äret kom 600 afghaner till Sverige, i Är berÀknar Migrationsverket att det blir 1 200.
ââEn fördubbling lĂ„ter ju mycket, men det Ă€r historiskt sett frĂ„n lĂ„ga nivĂ„er, sĂ€ger Mikael Ribbenvik.
Fördröjningseffekten Àr dock stor pÄ grund av alla dessa hinder. NÄgon lÄngsiktig prognos för just afghaner finns dÀrför inte med i verkets prognos.