LÄt inte valkompassen leda dig fel

Under valhelgen slÄr anvÀndandet av valkompasser i taket. Men det Àr inte sÀkert att du verkligen ska rösta som kompassen visar.
–Det Ă€r inte en röstningsrekommendation, sĂ€ger Mikael Pettersson pĂ„ SVT.

2018 var det de högsta trafiksiffrorna för valkompassen under just lördagen och söndagen under valhelgen. Arkivbild.

2018 var det de högsta trafiksiffrorna för valkompassen under just lördagen och söndagen under valhelgen. Arkivbild.

Foto: Tim Aro/TT

Politik2022-09-10 16:29

Under valhelgen Àr det mÄnga som tar hjÀlp av en valkompass, kanske som en sista hjÀlp pÄ vÀgen innan det Àr dags att rösta. Men den som hade tÀnkt lÄta valkompassen helt och hÄllet avgöra var rösten ska hamna kanske ska tÀnka om.

Kritik som riktas mot valkompasser handlar bland annat om att de fokuserar mycket pÄ nÄgra fÄ sakfrÄgor.

Faktasajten “Vad vi vet” har inför Ă„rets val gjort en genomgĂ„ng av tidigare forskning kring valkompasser. Chefredaktören Per Grankvist tycker inte att valkompasserna Ă€r bra verktyg under ett val.

– Om du tror att det ska hjĂ€lpa dig att vĂ€lja parti sĂ„ blir det vilseledande. Det handlar om ett ganska litet antal frĂ„gor som fĂ„r för stor betydelse, sĂ€ger han.

Unga och gröna

Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som tillsammans med journalisten och författaren Christer Isaksson tagit fram TT:s valkompass, tycker dock att det Àr positivt att valkompasserna fokuserar pÄ just sakfrÄgor, i en valrörelse med mycket övrigt fokus pÄ utspel och diskussioner om regeringsfrÄgan.

– Det kan lĂ„ta pretentiöst, men jag tycker att valkompasserna Ă€r en insats för att bidra till att valrörelsen blir mer sakfrĂ„gefokuserad. Det tycker jag Ă€r vĂ€ldigt bra, sĂ€ger han.

Hur stor pÄverkan valkompasserna har pÄ Ärets valrörelse ÄterstÄr att se. Tidigare forskning visar att det frÀmst Àr unga och oerfarna vÀljare som pÄverkas av valkompassen nÀr de gÄr till valurnorna.

Under valet 2018 uppgav 33 procent att resultatet i valkompassen spelade en viss roll nÀr de röstat. 6 procent ansÄg att resultatet spelat en stor roll, enligt en undersökning frÄn Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

Inte vetenskapligt

För den som tÀnkt göra en valkompass innan valet kan det vara bra att tÀnka pÄ vad testet egentligen svarar pÄ. Och vad det inte svarar pÄ.

– Det Ă€r inte en röstrekommendation. Du matchas i en algoritm mot hur partierna har svarat. Det Ă€r inte ett vetenskapligt test pĂ„ hur du ska rösta, sĂ€ger Mikael Pettersson, projektledare för valet pĂ„ SVT Nyheter.

Per Grankvist tycker att det Àr viktigt att Àven göra sin egen research:

– Jag tycker att vi pratar för lite om det ansvar vi har som samhĂ€llsmedborgare att ta reda pĂ„ saker. UtgĂ„ frĂ„n dina tvĂ„, tre hjĂ€rtefrĂ„gor. Ta reda pĂ„ fakta om de frĂ„gorna. Sedan kan du vĂ€lja parti.

Fakta: Valkompasser

I en valkompass fÄr vÀljare svara pÄ en rad olika politiska frÄgor, för att se vilket parti som personen ligger nÀrmast.

Valkompasserna fick sitt stora genombrott under valet 2006. DÄ uppgav 27 procent av vÀljarna att de anvÀnt sig av minst en valkompass, enligt valundersökningen frÄn SCB och Göteborgs universitet.

Under valet 2018 testade nÀstan hÀlften av vÀljarna, 55 procent, en valkompass.

I Ärets valrörelse har SVT, Aftonbladet och TT egna valkompasser. TT:s valkompass anvÀnds Àven av en rad andra medier, som kan modifiera den för att göra den till sin egen.

KÀlla: Valundersökningen frÄn Göteborgs universitet, TT.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!