Statsministern gjorde tillsammans med nÀstan samtliga ministrar i regeringen ett studiebesök pÄ kraftvÀrmeverket Stockholm Exergi i VÀrtahamnen pÄ onsdagen.
Med sig hade de EU-parlamentets talman Roberta Metsola och flera EU-parlamentariker som ville sondera terrÀngen inför Sveriges ordförandeskap i EU. En viktig del av ordförandeskapet blir förhandlingar om en lÄng rad ÄtgÀrder inom "fit for 55"-paket som EU-kommissionen lade fram sommaren 2021.
Enligt svenska EU-parlamentariker, dÀribland liberalen Karin Karlsbro, finns en oro i EU-korridorerna om att Sveriges ordförandeskap inte kommer att vara lika ambitiöst i klimatfrÄgorna som man trott. Det skulle vara en förklaring till att förhandlingar skyndas pÄ under det nuvarande tjeckiska ordförandeskapet för att hinna klart till Ärsskiftet.
"VanförestÀllningar"
Kristersson avfÀrdar bestÀmt oron för att Sverige skulle dra benen efter sig.
ââJag ser inga sĂ„dana risker över huvud taget. Jag tror i sĂ„dana fall att det Ă€r avsiktliga vanförestĂ€llningar om vilken klimatpolitik vi har. HĂ„ller man inte med om att energi och klimat hĂ€nger ihop, om att elektrifiering Ă€r det viktigaste utan vill hĂ„lla pĂ„ med olika symboliska saker, dĂ„ tycker man sĂ€kert sĂ„.
KraftvÀrmeverket har utvecklat en anlÀggning för att fÄnga in koldioxid frÄn de restprodukter frÄn skogen som eldas dÀr, sÄ kallad bio-CCS. Regeringen vill satsa pÄ koldioxidinfÄngning trots att CCS-tekniken ligger mÄnga Är fram i tiden och Ànnu inte finns i kommersiell skala.
I Norge finns tvÄ anlÀggningar som anvÀnds för att fÄnga in och lagra koldioxid frÄn gaskraftverk. Tekniken Àr ocksÄ mycket dyr, mer Àn dubbelt sÄ dyr som ny vindkraft, enligt Naturskyddsföreningen.
ââDet Ă€r absolut en del av framtiden, inte framtiden med stort f. Men det Ă€r utan tvekan en del av framtiden, sĂ€ger Ulf Kristersson.
ââElektrifiering och koldioxidinfĂ„ngning Ă€r de tvĂ„ helt centrala delarna om man tittar pĂ„ vĂ€gtransporter och pĂ„ industriprocessen. Det Ă€r de tvĂ„ kanske intressantaste sakerna.
Porös sandsten
En knÀckfrÄga om man ska satsa pÄ CCS Àr hur koldioxiden ska lagras. De projekt som finns har fÄtt slÀppa ut den infÄngade koldioxiden igen, eftersom det inte finns nÄgonstans att lagra den.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har pekat ut tvĂ„ större omrĂ„den i Sverige som lĂ€mpliga â utanför SkĂ„nes sydkust och runt Gotland.
Berggrunden utgör porös sandsten dĂ€r utslĂ€ppen kan pumpas ned. Ăverliggande lerbergarter fungerar som ett lock och i teorin skulle 3,4 gigaton koldioxid kunna lagras pĂ„ Ă„tta platser, enligt SGU.
Kristersson vill dock inte ge nÄgot besked om var lagringen kan ske.
ââDet finns ju vĂ€ldigt mĂ„nga platser som anses lĂ€mpliga för detta. Det Ă€r klart att det Ă€r en av mĂ„nga saker som mĂ„ste hanteras nĂ€r man utvecklar det i stor skala.
Norge satsar pÄ ett projekt med slutförvaring i Nordsjön.
TT: Ska koldioxid lagras i Sverige?
ââJag Ă€r inte geologisk expert pĂ„ detta. Jag vet att det finns ganska bestĂ€mda kunskaper om var man bör lagra och hur det gĂ„r till, men det kan jag inte i teknisk detalj.