Tuff start pÄ ödesmöte för naturen

FN-mötet för att rĂ€dda jordens artrikedom kan avgöra vĂ„r framtid, enligt forskare. Starten har gĂ„tt trögt, men Sveriges chefsförhandlare tror pĂ„ en vĂ€ndning nĂ€r en brĂ€nnhet frĂ„ga nu kommer upp pĂ„ bordet – om hur rika lĂ€nder ska hjĂ€lpa fattiga att bevara sin artrikedom.

Att ta fram ett "Parisavtal för naturen" Àr ett av mÄlen för det pÄgÄende FN-toppmötet.

Att ta fram ett "Parisavtal för naturen" Àr ett av mÄlen för det pÄgÄende FN-toppmötet.

Foto: Vidar Ruud/NTB scanpix/TT

Natur2022-12-08 18:10

”Ödet för hela den levande vĂ€rlden” kommer att avgöras i Kanada. De ödesmĂ€ttade orden kommer frĂ„n forskare som i tidskriften Science pekar ut det pĂ„gĂ„ende FN-mötet COP15 om biologisk mĂ„ngfald i Montreal som "betydligt viktigare" Ă€n klimatmötet COP27 som nyss Ă€gde rum i Sharm El-Sheikh.

Forskarna pekar bland annat pÄ att krisen för den biologiska mÄngfalden har fÄtt mycket mindre uppmÀrksamhet Àn klimatkrisen, men att den Àr bÄde mer brÄdskande och komplex.

Ett ”misslyckade Ă€r inte Ă€r ett alternativ” i Kanada, betonar forskarna som ser flera anledningar till optimism, bland annat förslaget pĂ„ förhandlarnas bord om att skydda 30 procent av jordens yta till 2030.

LÄngt ifrÄn varandra

FörvĂ€ntningarna pĂ„ mötet Ă€r med andra ord höga – och trycket hĂ„rdnar nu pĂ„ vĂ€rldens ledare att nĂ„ framsteg.

Ett viktigt mĂ„l pĂ„ COP15 Ă€r att enas om ett ”Parisavtal för naturen”, ett ramverk för arbetet med att stoppa förlusten av arter och förstörelsen av ekosystem som mĂ€nniskans livsstil orsakar.

Men trots intensiva förhandlingar dagarna innan mötets öppnande pÄ onsdagen, stÄr lÀnderna lÄngtifrÄn varandra pÄ mÄnga punkter.

– Det har gĂ„tt lĂ„ngsamt hittills, och just nu Ă€r det svĂ„rt att sĂ€ga hur det gĂ„r. Men först nu tror jag att vi kan börja hitta vĂ€gar framĂ„t, eftersom vi nu arbetar pĂ„ ett annat sĂ€tt i nya grupper, sĂ€ger Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare.

LÄngt ifrÄn varandra

Utkastet till ett ramavtal var in i det sista fullt med hakparenteser, vilket visar att lÀnderna inte Àr överens. Och i stÀllet för att minska innehÄller utkastet nu Ànnu fler parenteser Àn nÀr lÀndernas representanter började diskutera under förmöten till COP15.

– Det tror jag mĂ„nga kĂ€nner frustration över. Samtidigt blir det nog lĂ€ttare nu nĂ€r mötet Ă€r igĂ„ng pĂ„ riktigt och alla frĂ„gor kommer upp pĂ„ bordet, vilket de inte var innan, sĂ€ger Charlotta Sörqvist.

En sÄdan frÄga som diskuterades under onsdagen, den första officiella mötesdagen, handlar om resursmobilisering, som vÀntas bli en av knÀckfrÄgorna under mötet.

I korthet handlar det om hur rikare lĂ€nder i ”globala nord” ska hjĂ€lpa fattigare lĂ€nder i ”globala syd” med pengar och andra resurser för att skydda sin natur. Det Ă€r viktigt eftersom omkring 80 procent av den biologiska mĂ„ngfalden uppskattas finnas i lĂ€nder med knappa resurser att bevara den.

ResursfrÄgan mÄste med

Enligt Charlotta Sörqvist Àr det tydligt att mÄnga vill avvakta att diskutera de 22 ÄtgÀrdsmÄlen pÄ mötesagendan, som handlar om alltifrÄn övergödning och bekÀmpningsmedel till invasiva arter och plastnedskrÀpning, innan resursfrÄgan finns med pÄ bordet.

– En första diskussion om resursmobiliseringen pĂ„gick till sent igĂ„r kvĂ€ll, och förhandlingarna fortsĂ€tter.

MÀtbara mÄl

Hon betonar att man Ànnu bara Àr i startgroparna, och att mötet Àn sÄ lÀnge mest handlat om hur man ska organisera arbetet.

En viktig frÄga pÄ COP15 Àr att sÀtta mÀtbara mÄl för lÀndernas arbete med biologisk mÄngfald, för att arbetet ska kunna följas upp. Det ses som nödvÀndigt för att ett nytt ramavtal inte bara ska bli tomma ord, i likhet med tidigare försök att rÀdda den biologiska mÄngfalden.

– FrĂ„gan kring hur uppföljningen ska gĂ„ till behöver nog diskuteras innan vi kan komma vidare i förhandlingarna om sjĂ€lva Ă„tgĂ€rderna. Det Ă€r komplext att sĂ„ mĂ„nga frĂ„gor hĂ€nger ihop. Men det finns en vilja att komma framĂ„t, sĂ€ger Charlotta Sörqvist.

Fakta: Detta Àr COP15

FN-toppmötet om biologisk mĂ„ngfald, COP15, Ă€ger rum i Montreal i Kanada den 7–19 december.

Framför allt ska lÀnderna enas om ett nytt ramverk för biologisk mÄngfald, med ÄtgÀrder för att "sÀkerstÀlla att den gemensamma visionen om att leva i harmoni med naturen senast 2050 uppfylls."

Ramverket ska ersĂ€tta de sĂ„ kallade AichimĂ„len för biologisk mĂ„ngfald som gĂ€llde 2011–2020, men som pĂ„ grund av pandemin Ă€nnu inte fĂ„tt nĂ„gon efterföljare. Inget av AichimĂ„len har uppnĂ„tts, enligt en FN-rapport 2020.

PÄ mötesagendan stÄr Àven implementeringen av tvÄ protokoll inom konventionen för biologisk mÄngfald. Dessa handlar om sÀkerhet kring genmodifierade organismer och rÀttvis anvÀndning av genetiska resurser.

COP stÄr för Conference of the Parties och syftar pÄ parterna i FN:s konvention för biologisk mÄngfald. 15 anger vilket möte i ordningen det Àr.

Alla lÀnder som stÄr bakom FN-konventionen om biologisk mÄngfald deltar i förhandlingarna, vilket Àr alla vÀrldens lÀnder utom USA. EU-lÀnderna för en gemensam talan under förhandlingarna, men Àven en svensk förhandlingsdelegation Àr pÄ plats i Montreal.

KĂ€llor: UNEP, med flera.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om