Jakten pÄ invasiva djur trappas upp

Konsekvenserna av mördarsniglarnas framfart kÀnner vi redan till. Men faktum Àr att fler fruktade djur Àr pÄ vÀg till Sverige. En del av dem Àr redan hÀr.

P-A ÅhlĂ©n frĂ„n JĂ€gareförbundet vid de fĂ€llor laddade med ost som placerats ut vid den vĂ€g i Bromölla dĂ€r en stenmĂ„rd siktats. NĂ€r fĂ€llorna Ă€r osĂ€krade sitter man pĂ„ pass och bevakar dem.

P-A ÅhlĂ©n frĂ„n JĂ€gareförbundet vid de fĂ€llor laddade med ost som placerats ut vid den vĂ€g i Bromölla dĂ€r en stenmĂ„rd siktats. NĂ€r fĂ€llorna Ă€r osĂ€krade sitter man pĂ„ pass och bevakar dem.

Foto: Johan Nilsson/TT

Natur2021-10-16 13:43

– HĂ€r har det suttit en hona med tvĂ„ ungar och kĂ€kat ost. Men sĂ„ fort vi satte ut fĂ€llor har de slutat visa sig.

Lukten av riven ost Ă€r skarp inne i skogsdungen vid villakvarteret i skĂ„nska Bromölla. Stora gula flagor ligger spridda som lockbete över vidöppna nĂ€tburar. P-A ÅhlĂ©n frĂ„n JĂ€gareförbundet visar hur infraröda kameror fĂ€sts pĂ„ trĂ€den.

Alla rörelser i natten registreras. Det ska bli jourbevakning.

"Enda sÀttet att stoppa den Àr nu"

Uppdraget? FĂ„ fast den ökĂ€nda stenmĂ„rden – innan det Ă€r försent.

– Vi har nyss fĂ„tt utrotningsbeslutet av NaturvĂ„rdsverket. Jag anstĂ€llde en person idag som ska jobba heltid med detta, sĂ€ger P-A ÅhlĂ©n.

Nere i Europa Ă€r stenmĂ„rden ökĂ€nd. Rovdjuret tuggar skoningslöst i sig allt frĂ„n kablar till isolering i bilar och hus. Den har till och med lyckats orsaka totalstopp i Cerns partikelaccelerator vid fransk-schweiziska grĂ€nsen – tvĂ„ gĂ„nger.

I Sverige gjordes det första bekrÀftade fyndet av stenmÄrd i Bromölla 2018. Hit tros den ha anlÀnt i form av en drÀktig hona som misstÀnks ha kommit tjuvÄkandes med lastbil.

Vad blir konsekvenserna om djuret lyckas etablera sig hÀr?

– Om vi inte knĂ€cker den nu och den etablerar sig i hela SkĂ„ne blir det jĂ€ttesvĂ„rt. Skadorna pĂ„ infrastruktur – de miljardkostnader man har i Europa – det Ă€r inte vĂ„r generations kostnader utan vĂ„ra barns, sĂ€ger P-A ÅhlĂ©n.

– Enda sĂ€ttet att stoppa den Ă€r nu. NĂ€r kostnaderna kommer Ă€r det försent.

FrÄn Norrbotten till SkÄne

StenmÄrden Àr den senaste i raden av arter som JÀgareförbundet har fÄtt i uppdrag av NaturvÄrdsverket att bekÀmpa. MÄrdhundens framfart har förbundet framgÄngsrikt fÄtt kontroll över via sterilisering. Andra arter i uppdraget omfattar bland annat bisamrÄtta, nilgÄs, vattensköldpaddor och sibirisk jordekorre.

Totalt har gruppen nu alla EU-listade invasiva djur i Sverige pĂ„ sitt bord – arter som inte hör hemma i Sverige och som riskerar att göra skada hĂ€r.

Till sin hjĂ€lp fĂ„r man varje Ă„r in runt 1 000 tips frĂ„n allmĂ€nheten, samt information frĂ„n kameror som landets jĂ€gare satt upp vid tusentals Ă„telplatser runt om i landet.

NĂ€r larmet om ett misstĂ€nkt invasivt djur kommer in sĂ„ rycker man ut, berĂ€ttar P-A ÅhlĂ©n.

– VĂ„ra tio yrkesjĂ€gare har ett otroligt varierande arbete. Det kan vara att köra frĂ„n Norrbotten och jobba sig nerĂ„t – med nilgĂ„s i Uppland och sedan ta tre sköldpaddor i Örebro och vidare till stenmĂ„rdsarbete i SkĂ„ne.

"Situationen bortom all kontroll"

Totalt har EU listat 30 arter som EU:s medlemslÀnder förbundit sig att försöka stoppa. DÀrtill finns arter som förekommer naturligt i Europa och som i nte omfattas av regler trots att de riskerar skada i vÄra svenska ekosystem.

En del frÀmmande arter har redan etablerat sig, konstaterar Henrik Lange pÄ NaturvÄrdsverket, och nÀmner en art som de flesta Àr bekanta med idag.

– Mördarsnigeln
. dĂ€r Ă€r situationen bortom all kontroll. Den kom in pĂ„ 1970-talet och Ă€r ett klassiskt exempel pĂ„ att falla mellan myndigheternas stolar.

Andra exempel Àr mink, införd för pÀlsavel, som rymt och nu hotar fÄgelliv pÄ skÀrgÄrdsöar. Vattensköldpaddor, som regelbundet upptÀcks i Malmös kanaler, sprider salmonella och nilgÀss kan aggressivt köra ivÀg inhemska andfÄglar frÄn sina hÀckningsplatser om de fÄr en chans.

Stort hotet: En liten mask

Med ökade transporter och klimatförĂ€ndringar kan fler frĂ€mmande invasiva arter vara pĂ„ vĂ€g. Den nordamerikanska tvĂ€ttbjörnen syns ofta pĂ„ andra sidan Öresund – och sammetsgetingen, som lever av honungsbin och riskerar skada biodlingar, lyckas numera övervintra sĂ„ lĂ„ngt norrut som i Hamburg.

Senast i somras kom dessutom larm om att vargens nÀra slÀkting guldschakal snart kan vara etablerad pÄ svensk mark.

– Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r den inget problem. Men den dagen vi har en flock med guldschakaler i Tornedalen
. Jag tror den skulle vara ett större bekymmer i norr Ă€n syd, sĂ€ger Henrik Lange.

TT: Vilka invasiva djurarter fruktar du egentligen ska komma hit?

– Det finns en svĂ„rupptĂ€ckt: jordlevande plattmask, som Ă€r en predator pĂ„ daggmask. Nu tror jag inte den kan etablera sig i Sverige. Men om det blir permanent frostfritt i Sverige sÄ 

Henrik Lange förklarar att konsekvenserna av masken, som finns pÄ Irland, blir svÄrodlad mark.

– Hur sjutton ska man upptĂ€cka en jordlevande mask? Vi hoppas bara att ingen rĂ„kar ta in den.

Fakta: Invasiva arter

Invasiva arter kan delas in i de som finns pÄ EU:s förteckning över invasiva frÀmmande arter, och de som Àr eller kan bli ett problem i Sverige men som inte omfattas av regler.

Djuren som finns pÄ EU:s förteckning över invasiva frÀmmande arter omfattas av ett antal förbud. Nu omfattas 30 djur av EU-reglerna.

Flera av dem har upptÀckts i enstaka exemplar i Sverige.

Andra, som exempelvis mÄrdhund, nilgÄs, gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda samt sibirisk jordekorre,finns redan hÀr.

Sedan finns Àven frÀmmande arter som Àr eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som inte omfattas av nÄgra regler. Exempelvis mink, svarthuvad snigel, spansk skogssnigel, stenmÄrd, svartmunnad smörbult och puckellax.

KÀllor: NaturvÄrdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten samt Invasiva frÀmmande arter pÄ EU:s förteckning (2019)


Fakta: JĂ€garnas uppdrag

JÀgareförbundet har i ett avtal med NaturvÄrdsverket uppdrag att förvalta alla listade invasiva frÀmmande landlevande ryggradsdjur inom EU som förekommer eller upptÀcks i Sverige.

Även andra arter kan vara aktuella, som exempelvis stenmĂ„rden.

Vissa arter förekommer naturligt i Europa men kan trots det orsaka skada och bli invasiva i Sverige.

Avtalet strÀcker sig till Är 2023.

JÀgareförbundet har en tipstelefon dit den som observerat EU-listade frÀmmande invasiva landlevande ryggradsdjur kan ringa.

KÀlla: JÀgareförbundet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!