Din snabbguide till Nato

Vem bestÀmmer? Vad kostar det? Och var ligger egentligen Nato? HÀr Àr TT:s snabbguide till militÀralliansen Nato.

NÀr Nato-lÀndernas ministrar eller ledare möts sker det oftast i det nybyggda högkvarteret i Bryssel som invigdes 2017. Arkivfoto.

NÀr Nato-lÀndernas ministrar eller ledare möts sker det oftast i det nybyggda högkvarteret i Bryssel som invigdes 2017. Arkivfoto.

Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Nato2022-05-13 05:30
Wiktor Nummelin/TT

Nato grundades 1949 dĂ„ tolv lĂ€nder pĂ„ bĂ„da sidor om norra Atlanten skrev under ett avtal om ömsesidigt sĂ€kerhetsskydd. Runt avtalet byggdes en organisation – vilket Ă€r precis vad Nato Ă€r: det nordatlantiska fördragets organisation, North Atlantic Treaty Organization.

Sedan dess har gruppen utvidgats i olika omgĂ„ngar till att nu omfatta 30 medlemslĂ€nder. SkyddsomrĂ„det Ă€r dock detsamma: i Natos fördrag stĂ„r uttalat att den viktigaste paragrafen – artikel 5 om att en attack mot ett av lĂ€nderna ska ses som en attack mot alla – endast gĂ€ller norr om KrĂ€ftans vĂ€ndkrets, det vill sĂ€ga 23,4 grader nordlig bredd. Söder om vĂ€ndkretsen ligger bland annat amerikanska Hawaii, brittiska Falklandsöarna och Franska Guyana.

Hur fungerar det?

Nato har ytterst fĂ„ gemensamma styrkor och kapaciteter. I stĂ€llet Ă€r tanken att Nato-lĂ€nderna ska hjĂ€lpa varandra med sina egna styrkor om nĂ„gon av dem attackeras utifrĂ„n. Hittills har det bara skett en enda gĂ„ng, nĂ€r USA bad om hjĂ€lp efter terrordĂ„den mot New York och Washington den 11 september 2001 – dĂ„ dock hjĂ€lpinsatsen blev relativt begrĂ€nsad och mest bestod av underrĂ€ttelseassistens och flygspaning. USA:s invasion av Afghanistan tvĂ„ veckor senare var inte en Nato-insats, Ă€ven om samtliga Nato-lĂ€nder med Ă„ren kom att delta.

För akuta lĂ€gen har Nato en snabbinsatsstyrka pĂ„ 5 000 personer, varav vissa ska kunna finnas pĂ„ plats inom nĂ„gon dag och alla inom en vecka. SĂ€rskilda stridsgrupper pĂ„ brigadnivĂ„ (upp till cirka 5 000 personer) finns ocksĂ„ permanent i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Beslut har Ă€ven tagits om ytterligare fyra stridsgrupper i Bulgarien, RumĂ€nien, Ungern och Slovakien.

Totalt bestĂ„r Nato-lĂ€ndernas försvar av drygt 3,3 miljoner soldater. Flest har USA, som permanent har cirka 100 000 soldater i Europa.

Vem bestÀmmer?

Natos högsta politiska organ kallas Nordatlantiska rĂ„det, leds av generalsekreteraren (just nu Jens Stoltenberg frĂ„n Norge) och bestĂ„r av representanter för varje medlemsland. Oftast och nĂ€r det gĂ€ller enklare frĂ„gor Ă€r det lĂ€ndernas ambassadörer som möts, men fyra–sex gĂ„nger om Ă„ret Ă€r det i stĂ€llet utrikes- eller försvarsministrarna som samlas. Åtminstone vartannat Ă„r samlas rĂ„det i form av toppmöten med lĂ€ndernas stats- och regeringschefer för att avgöra mer lĂ„ngtgĂ„ende frĂ„gor. Alla beslut fattas med enhĂ€llighet – ingen kan alltsĂ„ bli nedröstad mot sin vilja.

Den mer tekniskt militÀra planeringen sker i militÀrkommittén, som samlar medlemslÀndernas försvarschefer, eller deras underlydande, under ledning av en ordförande (just nu amiral Rob Bauer frÄn NederlÀnderna). DÀrutöver finns tvÄ militÀra överbefÀlhavare: en mer praktisk, som alltid har varit frÄn USA (just nu general Tod Wolters, ersÀtts i sommar av Chris Cavoli) samt en mer framÄt- och utbildningsinriktad (just nu general Philippe Lavigne frÄn Frankrike).

Var ligger Nato?

Högkvarteret ligger i Haren i nordöstra Bryssel, dÀr de nuvarande byggnaderna invigdes 2017 efter att ha kostat drygt 11 miljarder svenska kronor. Det militÀra högkvarteret, kallat Shape (Supreme Headquarters Allied Powers Europe), ligger i Mons i södra Belgien, nÀra grÀnsen mot Frankrike.

DÀrtill finns ett markhögkvarter (Landcom) i turkiska Izmir, ett flyghögkvarter (Aircom) i tyska Ramstein och ett marint högkvarter (Marcom) i brittiska Northwood. Ytterligare viktiga högkvarter finns i Brunssum i NederlÀnderna, Neapel i Italien, Ulm i Tyskland och Norfolk i USA.

Vad kostar det?

Till skillnad mot exempelvis EU har Nato en relativt liten gemensam budget pÄ totalt ungefÀr 25 miljarder svenska kronor om Äret. Hur mycket varje land betalar beror pÄ folkmÀngd och ekonomi. Mest, drygt 16 procent, betalar USA och Tyskland. Belgien, med ungefÀr lika stor folkmÀngd som Sverige, stÄr för cirka tvÄ procent.

DÀrutöver har Nato en mÄlsÀttning att varje land ska lÀgga en summa motsvarande minst tvÄ procent av sin BNP pÄ det egna försvaret. Minst 20 procent av de pengarna ska i sin tur lÀggas pÄ ny utrustning. För nÀrvarande uppfyller endast Ätta lÀnder tvÄ procents-mÄlet, Àven om mÄnga utlovat ökningar under kommande Är.

Fakta: Natos medlemmar

HÀr Àr de 30 Nato-lÀnderna, sorterade efter sin militÀra personalstyrka (med hur mycket de lÀgger pÄ försvaret i procent av sin BNP inom parentes):

USA (medlem sedan 1949): 1 351 500 (3,57)

Turkiet (1952): 439 100 (1,6)

Frankrike (1949): 207 500 (1,93)

Tyskland (1955, hela Tyskland frĂ„n 1990): 184 800 (1,49)

Italien (1949): 175 300 (1,54)

Storbritannien (1949): 156 200 (2,25)

Polen (1999): 121 000 (2,34)

Spanien (1982): 119 000 (1,03)

Grekland (1952): 109 700 (3,59)

Kanada (1949): 71 100 (1,36)

RumĂ€nien (2004): 68 600 (1,88)

NederlĂ€nderna (1949): 40 800 (1,45)

Tjeckien (1999): 26 400 (1,4)

Bulgarien (2004): 26 000 (1,62)

Portugal (1949): 24 100 (1,55)

Belgien (1949): 22 700 (1,07)

Norge (1949): 22 200 (1,74)

Ungern (1999): 19 800 (1,69)

Danmark (1949): 17 000 (1,4)

Litauen (2004): 16 700 (2,03)

Kroatien (2009): 14 400 (2,16)

Slovakien (2004): 13 100 (1,73)

Estland (2004): 6 800 (2,16)

Albanien (2009): 6 600 (1,41)

Lettland (2004): 6 600 (2,16)

Nordmakedonien (2020): 6 100 (1,54)

Slovenien (2004): 6 000 (1,22)

Montenegro (2017): 1 700 (1,63)

Luxemburg (1949): 800 (0,54)

Fotnot: Även Island Ă€r medlem sedan 1949 men har inget eget försvar.

KĂ€lla: Natos Ă„rsrapport


Fakta: De har lett Nato

Natos förste militĂ€re befĂ€lhavare (kallad Saceur – Supreme Allied Commander Europe) var Dwight Eisenhower frĂ„n USA, med brittiske Bernard Montgomerie som bitrĂ€dande chef.

Saceur-posten har sedan dess alltid hĂ„llits av amerikaner – just nu av förre stridspiloten och flygvapengeneralen Tod Wolters, som i sommar ersĂ€tts av armĂ©generalen Chris Cavoli.

Civilt Àr generalsekreteraren Natos högste chef. HÀr Àr de senaste Ärens ledare:

Sedan 2014: Jens Stoltenberg, Norge

2009-14: Anders Fogh Rasmussen, Danmark

2004-09: Jaap de Hoop Scheffer, NederlÀnderna

1999-2004: George Robertson, Storbritannien

1995-99: Javier Solana, Spanien

1994-95: Willy Claes, Belgien

1988-94: Manfred Wörner, Tyskland.

KĂ€lla: Nato

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Sverige