De mÀrkliga öarna kallas för palsar och kan höja sig nÀstan tio meter över den omgivande myrmarken. De blir till torrare miljöer i den blöta omgivningen, dÀr blÄbÀr, hjortron, lingon, krÄkbÀr och mÄnga andra örter trivs bra. VÀxtligheten drar till sig pollinatörer, som i sin tur lockar fÄglar. Palsarna spelar ocksÄ en viktig roll för rennÀringen, bÄde för bete och för att de utgör sÀkra transportvÀgar.
Men palsarna hÄller pÄ att försvinna.
Enligt en ny studie av den största sammanhĂ€ngande palsmyren i Sverige, VissĂĄtvuopmi, har palsarnas yta nĂ€stan halverats sedan 1955. Totalt handlar det om ungefĂ€r 20 hektar som har försvunnit och omvandlats till kĂ€rrmark i det undersökta omrĂ„det. Och takten ökar. Sedan mitten av 1990-talet gĂ„r omvandlingen dubbelt sĂ„ fort jĂ€mfört med 1955â1994.
Stark klimatkoppling
ââGenom att jĂ€mföra den Ă„rliga minskningen med klimatparametrar som nederbörd och temperatur frĂ„n samma period kan vi se att det finns en stark koppling dĂ€r, sĂ€ger Mats Olvmo, naturgeograf vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien som publiceras i Scientific Reports.
Normalt har dessa subarktiska omrÄden prÀglats av lÄnga, kalla och ganska snöfattiga vintrar och korta somrar. Men i takt med klimatförÀndringarna har bÄde temperaturen och mÀngden nederbörd ökat. Sedan 1955 har töperioden under vÄr och sommar blivit ungefÀr tre veckor lÀngre, sÀger Mats Olvmo.
KlimatförÀndringarna slÄr bokstavligen mot palsarnas innersta kÀrna. Den bestÄr av permafrost, som under lÄng tid har vuxit sig större och flutit upp ur den omgivande myrmarken och pÄ sÄ vis tryckt upp torven och mineraljorden över den omgivande ytan. Men pÄ grund av klimatförÀndringarna tinar permafrosten, sÄ att palsarna sjunker ihop och omvandlas till kÀrrmark.
Fukt leder vÀrmen
Permafrosten angrips pÄ flera sÀtt. PÄ vintern leder den ökade nederbörden till tjocka snötÀcken som isolerar marken frÄn luftens kyla, sÄ att permafrosten inte vÀxer till. NÀr den extra snön sedan smÀlter blir torven genomdrÀnkt, vilket effektivt leder ner den ökade sommarvÀrmen sÄ att permafrosten tinar, förklarar Olvmo.
ââTidigare var förhĂ„llandena tvĂ€rtom. Under de kalla vintrarna blĂ„ste snötĂ€cket bort, sĂ„ att tjĂ€len kunde trĂ€nga djupt ned i marken. Och somrarna var torra, sĂ„ att torven torkade ut och isolerade permafrosten mot vĂ€rmen.
För att studera palsarnas utbredning har forskargruppen analyserat flygfotografier, vilket kombinerats med fÀltstudier pÄ plats. De Àldsta anvÀndbara serierna av flygfotografier kommer frÄn 1955, sÄ lÀngre tillbaka Àn sÄ har forskarna inte kunnat jÀmföra utbredningen.
Men mycket tyder pÄ att palsarnas nedbrytning har pÄgÄtt Ätminstone Ànda sedan början av 1900-talet. Det framgÄr av att redan de allra Àldsta fotografierna visar en typ av smÄsjöar som bildas i palsar som Àr pÄ vÀg att försvinna, sÄ kallade termokarstsjöar. Dessutom finns det meteorologiska data som gÄr betydligt lÀngre tillbaka i tiden, Ànda till 1879, vilket ger forskarna en bild av hur klimatförhÄllandena har förÀndrats.
ââOm vĂ„ra modeller stĂ€mmer sĂ„ har Ă„rsmedeltemperaturen varit ogynnsam för palsbildning Ă€nda sedan början av 1900-talet, och Ă„rsnederbörden sedan mitten av 1900-talet. Sedan dess har dessa tvĂ„ faktorer samverkat, sĂ€ger Olvmo.
Kan försvinna helt
TT: Vad kan man göra med den hÀr kunskapen?
ââDet Ă€r svĂ„rt att förhindra det som sker, för det rĂ€cker ju inte att skydda omrĂ„det. Det Ă€r klart att terrĂ€ngfordon bidrar till nedbrytningen, men stĂ€llt i relation till klimatförĂ€ndringarna spelar det nĂ€stan ingen roll alls. VĂ„r forskning ger ytterligare en bild av hur mĂ€nniskans klimatpĂ„verkan förĂ€ndrar miljön.
TT: Vad Àr problemet med att de hÀr palsarna försvinner?
ââDet fĂ„r stora ekologiska konsekvenser, eftersom palsarna utgör livsmiljö för sĂ„ mĂ„nga olika arter i omrĂ„det. Dessutom blir det stora utslĂ€pp av metan och lustgas nĂ€r permafrosten slĂ€pper, tvĂ„ mycket potenta vĂ€xthusgaser. Det Ă€r kanske det största problemet pĂ„ lĂ„ng sikt, sĂ€ger Mats Olvmo.
Om förÀndringen följer den utveckling som studierna har visat hittills finns det risk för att palsarna försvinner helt i slutet av det hÀr decenniet, tillÀgger han.