Fossila brÀnslen som bensin, kol och olja har pÄ senare Är pekats ut som ett existentiellt hot eftersom de bidrar till klimatförÀndringarna.
En mindre uppmĂ€rksammad konsekvens av förbrĂ€nningen av dem Ă€r utslĂ€pp av sĂ„ kallade dioxiner, lĂ„nglivade miljögifter som Ă€r skadliga för mĂ€nniskors hĂ€lsa. Gifterna finns i mĂ„nga livsmedel i Sverige, men Ă€r sĂ€rskilt koncentrerade i fet Ăstersjöfisk.
"Behöver samarbete"
Halterna Àr betydligt lÀgre i dag Àn för femtio Är sedan, enligt Emma Halldin Ankarberg.
ââJag Ă€r född i början av 70-talet, och dĂ„ var dioxinhalterna i bröstmjölk tio gĂ„nger högre Ă€n vad de Ă€r i dag, sĂ€ger hon.
Men minskningen har avstannat pÄ senare Är.
ââDet beror pĂ„ att vi fortfarande brĂ€nner sopor och fossila brĂ€nslen, men ocksĂ„ pĂ„ skogsbrĂ€nder och vulkanutbrott som ocksĂ„ slĂ€pper ut dioxiner och som Ă€r svĂ„ra att göra nĂ„gonting Ă„t.
Hon nÀmner kolbrÀnning i östeuropeiska lÀnder som ett problem.
ââVi behöver ett internationellt samarbete för att fĂ„ bort kolbrĂ€nning i till exempel Ăsteuropa. Det ger upphov till Ă€mnen som flyger hit i atmosfĂ€ren och landar hos oss eftersom det Ă€r kallt hĂ€r, sĂ€ger Halldin Ankarberg.
"Tar sÄ lÄng tid"
Livsmedelsverket uppmanar sedan tidigare till Ă„terhĂ„llsam konsumtion av den feta Ăstersjöfisken. Barn, unga och kvinnor i fertil Ă„lder ska begrĂ€nsa sitt intag till 2â3 gĂ„nger per Ă„r, och andra till högst en gĂ„ng i veckan.
Emma Halldin Ankarberg Àr pessimistisk inför möjligheten att kunna slopa rekommendationen att begrÀnsa intaget.
ââJag har lite svĂ„rt att se inom överskĂ„dlig framtid att vi skulle kunna Ă€ta helt utan restriktioner. Det Ă€r möjligt att vi framöver, om halterna fortsĂ€tter sjunka, kan Ă€ta fet Ăstersjöfisk lite oftare, men det tar sĂ„ lĂ„ng tid för halterna att sjunka.