Städernas plan för att leda om vattenmassor

Ett kraftigt skyfall i juli 2013 vattenfyllde golven i korridorerna till operationssalarna vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping och var nära att slå ut sjukhusets elcentral. Avloppsvatten i Östersund tros ett par år tidigare ha bidragit till att över 20 000 personer insjuknade efter ett utbrott av parasiten cryptosporidium i det kommunala dricksvattnet. Det är bara ett par av följderna som större översvämningar och förorenat avloppsvatten orsakat i Sverige de senaste decennierna.

Ska omleda vatten

De senaste dagarnas översvämningar och skyfall har återigen aktualiserat frågan om städernas förmåga att hantera kraftiga vattenflöden.

Större städer, som Stockholm, Göteborg och Malmö, planerar nu för att leda om skyfallens vattenmassor till platser där vattnet kan samlas utan att skada sjukhus, vägar eller banvallar, berättar Erik Karlsson, strateg för ledningsnät och tillgångsförvaltning vid Svenskt Vatten, för TT.

Medan till exempel Köpenhamn redan har kommit långt och förverkligat denna typ av stadsplanering är de större städerna i Sverige bara i början av sitt arbete, enligt Erik Karlsson.

– De har nyligen avslutat sina datasimuleringar av sådana lösningar och ska nu börja sätta planerna i verket.

Tar bort stuprör

Eftersom en stad till stor del omfattas av privat mark måste staden, för att få plats för vattnet, samarbeta med fastighetsägarna.

I Malmö och Lund har det regionala VA-bolaget VA Syd som morot utfäst en ersättning på omkring 2 500 kronor för varje stuprör som en privat fastighetsägare, givet vissa förutsättningar, tar bort, berättar Erik Karlsson.

När vattnet kommer ner genom stuprören blir det för mycket vatten som på en gång belastar ledningsnätet när det regnar mycket.

– Men om vattnet landar direkt på marken kan det ledas bort till bättre lämpade platser eller samlas upp av en gräsmatta eller park, säger han.

Hittills har ett tusental fastighetsägare i Malmö nappat på erbjudandet kopplat till att ta bort stuprören, enligt Kristina Hall, VA-strateg på VA Syd.

Förutsättningen är dock att fastighetsägaren kan hantera vattnet på den egna tomten i form av exempelvis regnvattentunnor eller på grönytor, berättar hon.

För att ta hand om större vattenflöden krävs däremot större lösningar. I Malmö har kommunen bland annat sänkt delar av Söderkullaparken för att kunna hantera stora mängder ytligt rinnande vatten.

– Kommer det väldigt mycket vatten så stannar det där och svämmar inte över till närliggande områden, säger Kristina Hall.

Sänker Humlegården

I Stockholm ska man försöka leda vattenflöden till Rålambshovsparken och fördröja dem där.

– Planer finns också på att sänka delar av Humlegården i Stockholm för att samla vattnet, berättar Erik Karlsson.

Även i Göteborg utformas stadsdelar i syfte att fördröja vattenflöden så att de inte skadar fastigheter.

Även om allt fler kommuner blivit ambitiösa i sitt arbete med beredskap mot översvämning, är de flesta ledningsnät i Sveriges kommuner inte anpassade för att hantera stor nederbörd, menar Erik Karlsson.

– Det krävs många miljarder för att förbättra kapaciteten. Flera kommuner kan ha svårt att få råd, säger han.