Majs och Àldre drabbas av extremvÀrmen

SmÄ barn och personer över 65 hör till de som drabbas hÄrdast nÀr vÀrmeböljorna blir lÀngre. Viktiga grödor som majs och ris pÄverkas ocksÄ av extrema vÀderhÀndelser med hungersnöd som följd. Den varningen kommer frÄn en stor forskargrupp som har gÄtt igenom hÀlsoeffekter av den globala uppvÀrmningen.

Majs Àr en av de grödor som drabbas av perioder av torka. I tyska Leuthen drabbades odlingar under sommarens vÀrmebölja. Arkivbild.

Majs Àr en av de grödor som drabbas av perioder av torka. I tyska Leuthen drabbades odlingar under sommarens vÀrmebölja. Arkivbild.

Foto: Frank Hammerschmidt/AP/TT

Klimat2022-10-28 05:30

En ökning av bakterier och virus som orsakar sjukdomar och minskade skördar som hotar livsmedelsförsörjningen. Det Àr nÄgra av konsekvenserna av klimatförÀndringarna enligt en rapport i den vetenskapliga tidskriften Lancet.

– I Sverige ser vi redan nu att antalet fall av badsĂ„rsfeber ökar nĂ€r yttemperaturen vid Östersjöns kust ökar, sĂ€ger Maria Nilsson, professor vid institutionen för epidemiologi och global hĂ€lsa vid UmeĂ„ universitet.

Fokus pÄ hÀlsoeffekter

Hon har varit delaktig i bĂ„de den globala rapporten för Lancet Countdown – som Ă„rligen redovisar hur klimatförĂ€ndringarna pĂ„verkar vĂ„r hĂ€lsa – och lett arbetet med rapporten som har fokus pĂ„ Europa.

I Ärets globala upplaga, som kommer strax innan FN:s stora klimattoppmöte i Sharm El Sheikh i Egypten, presenteras resultat för 43 klimatrelaterade hÀlsoindikatorer som forskarna har följt över tid.

Den lyfter flera konsekvenser av att antalet dagar med extremvÀrme stiger, bÄde i Europa och globalt. Bland annat pÄverkas viktiga grödor kraftigt av torka. För majs har till exempel vÀxtperioden förkortats med i snitt nio dagar, för vÄrvete med sex dagar och för ris med nÀstan tvÄ dagar per Är.

ExtremvÀrme dödar

Antalet vÀrmerelaterade dödsfall hos personer över 65 Är ökade med uppskattningsvis 68 procent under perioden 2017 till 2021 jÀmfört med 2000 till 2004.

– ExtremvĂ€rme pĂ„verkar folks hĂ€lsa direkt och mĂ„nga mĂ€nniskor dör under vĂ€rmeböljorna. SĂ€rskilt utsatta Ă€r smĂ„ barn under ett Ă„r och Ă€ldre, liksom de med kroniska sjukdomar, sĂ€ger Maria Nilsson.

TT: Vad sÀger du om pÄstÄendet att en temperaturökning medför att fÀrre dör av kyla?

– NĂ€r vi pratar om klimatförĂ€ndringens hĂ€lsoeffekter leder en sĂ„dan jĂ€mförelse fel, det Ă€r mer komplext Ă€n sĂ„. Om vi inte stĂ€ller om för att bromsa klimatförĂ€ndringarna skulle det pĂ„ sikt kunna innebĂ€ra att fĂ€rre dör av kyla men ökningen av de som dör pĂ„ grund av vĂ€rmeböljor skulle vara sĂ„ mycket större. Plus att klimatförĂ€ndringarna medför mĂ„nga andra negativa konsekvenser för vĂ„r hĂ€lsa.

Som exempel nÀmner Maria Nilsson sommaren 2018 med ovanligt mÄnga extremt varma dagar i Sverige som resulterade i en överdödlighet, framför allt bland Àldre.

SamhÀllen behöver förbereda sig

Förutom risk för att smittas av infektionssjukdomar och vÀrmerelaterade sjukdomar beskrivs i rapporten Àven dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar. NÄgra exempel som rapporten pekar pÄ Àr:

1. Den fortsatta förbrĂ€nningen av fossila brĂ€nslen ledde till 117 000 dödsfall Ă„r 2020 till följd av exponering för luftföroreningar, i huvudsak frĂ„n transportsektorn.

2. Mellan 2000-talets första tvÄ Ärtionden ökade exponeringen för vÀrmeböljor med 57 procent i genomsnitt. Det har funnits lokala ökningar pÄ mer Àn 250 procent.

3. Klimatet har Àndrats sÄ att risken för spridning av infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, och West Nile-viruset ökar i Europa.

Förutom att stÀlla om för att minska effekterna av den globala uppvÀrmningen behöver samhÀllet förbereda sig för att hantera situationen. Att förbereda Àldreomsorgen pÄ nya vÀrmeböljor och sjukvÄrden pÄ att nya sjukdomar kommer, Àr nÄgra exempel.

– Vi ser att bara runt sex av tio lĂ€nder hade en hög eller mycket hög implementering av det vi kallar health emergency management Ă„r 2021. Man hade hoppats att pandemin skulle ha lett till att vi uppvĂ€rderat det arbetet, men tyvĂ€rr inte, sĂ€ger Maria Nilsson.

Fakta: Om rapporten

The Lancet Countdown Àr en Ärlig rapport frÄn medicintidskriften The Lancet om klimatförÀndringarnas hÀlsoeffekter. Den slÀpptes första gÄngen för fyra Är sedan.

Rapporten bygger pÄ över 40 indikatorer som tÀcker fem olika omrÄden: klimatförÀndringar, exponering och sÄrbarhet, anpassning, förebyggande ÄtgÀrder, ekonomi samt politiskt engagemang.

Bakom rapporten stÄr ett internationellt nÀtverk av forskare frÄn hela vÀrlden med expertis inom bland annat klimatforskning, ekologi, matematik, nÀringslÀra, ekonomi, folkhÀlsa och medicin.

KĂ€lla: Lancet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!