VÀrldsledare har kommit och gÄtt. Klimatförhandlare har vÀnt och vridit pÄ argumenten. Och nu befinner sig ministrar frÄn nÀrmare 200 av vÀrldens lÀnder i Glasgow för att försöka lösa de sista knutarna.
Klimatmötet Ă€r tĂ€nkt att ta slut pĂ„ fredag kvĂ€ll. Men med omkring ett dygn kvar till deadline tycks mĂ„nga förbereda sig pĂ„ att konferensen kan komma att dra ut pĂ„ tiden. Det finns fortfarande mĂ„nga förslag pĂ„ bordet som mĂ„ste diskuteras ytterligare â och att Ă€nnu en natt av tuffa förhandlingar vĂ€ntar ser tidigt pĂ„ torsdagskvĂ€llen ut att vara oundvikligt.
ââDet Ă€r fortfarande mycket jobb kvar att göra. Tiden börjar rinna ut, sĂ€ger Alok Sharma, mötets brittiske ordförande, pĂ„ en presskonferens.
COP-chefen manar lÀnderna att verkligen anstrÀnga sig för att uppnÄ ett resultat som alla kan kÀnna stolthet över. Sharma vill bland annat att lÀnderna ska anstrÀnga sig mer nÀr det gÀller finansieringsfrÄgor för att kunna komma vidare ocksÄ pÄ andra omrÄden.
Dörröppnare
Fattigare lĂ€nder, som ofta redan nu drabbas hĂ„rt av klimatförĂ€ndringarnas konsekvenser, Ă€r tydliga med att de behöver mer finansiellt stöd för att klara anpassningen till exempelvis stigande havsnivĂ„er och Ă„terkommande orkaner â men ocksĂ„ för att hantera de skador som redan har uppkommit.
Annars spelar det ingen roll hur mycket pengar rika lÀnder Àn skickar för klimatinvesteringar som ska minska utslÀppen, konstaterar de krasst.
ââKlimatfinansieringen Ă€r en dörröppnare för mĂ„nga av de andra förhandlingsprocesserna, sĂ€ger klimatminister Per Bolund (MP).
MÄnga förhandlingar pÄgÄr parallellt pÄ klimatmötet och i nÀstan alla hÀnger finansieringsfrÄgan över diskussionerna.
Det finns en djup misstro i mÄnga utvecklingslÀnder, eftersom rikare lÀnder Ànnu inte har levt upp till löftet frÄn 2009 om att bidra med 100 miljarder dollar om Äret i klimatfinansiering frÄn 2020.
Kompromissförslag
Bland alla de förslag som cirkulerar och gÄs igenom med lupp finns sÄdana som ska lösa konflikterna om den sÄ kallade regelboken, som ska se till att Parisavtalet fungerar fullt ut.
En av de svÄraste handlar om hur man ska hantera handel med utslÀppsminskningar mellan lÀnder, till exempel om Sverige betalar för projekt som minskar utslÀpp i Brasilien. Vissa lÀnder föresprÄkar regler som kan öppna för dubbelrÀkning av utslÀpp, det vill sÀga att minskningarna ser bÀttre ut pÄ papper Àn vad de faktiskt Àr.
TvÄ tidigare klimatmöten har misslyckats att lösa oenigheten kring den svÄra frÄgan om utslÀppshandel, men nu ligger ett förslag pÄ bordet som Per Bolund tror kan vara en öppning.
ââFrĂ„n svensk sida Ă€r vi positiva, vi tycker att det Ă€r ett konstruktivt steg framĂ„t. Men djĂ€vulen sitter i detaljerna, sĂ€ger Bolund.
Andra utestÄende frÄgor handlar om transparens i rapporteringen och hur ofta lÀnderna ska redovisa sina klimatÄtaganden.
Dessutom pÄgÄr förhandlingar om slutdokumentet, som blir den politiska signalen frÄn mötet. I ett första utkast uppmanas lÀnderna att öka sina klimatmÄl och uppdatera sina nationella klimatplaner redan i slutet av nÀsta Är.
Skarpa formuleringar
DÀr finns ocksÄ formuleringar om att kol och fossila subventioner ska fasas ut. Det Àr nÄgot som exempelvis Saudiarabien har protesterat emot och det Àr inte sÀkert att de hÀr formuleringarna överlever slutförhandlingarna
ââDĂ€r handlar det om att under den sista tiden hĂ€r se till att vi kan behĂ„lla det skarpa sprĂ„ket, att det inte urvattnas under resans gĂ„ng, sĂ€ger Per Bolund.
Det Àr av största vikt att skrivningen om att fasa ut fossila subventioner finns kvar i slutdokumentet, anser EU:s klimatkommissionÀr Frans Timmermans.
ââAtt ta bort det vore en vĂ€ldigt, vĂ€ldigt dĂ„lig signal, sĂ€ger han pĂ„ en presskonferens.