HÀr vill grannarna dela pÄ energin

Med solceller och lokala energigemenskaper ska bostadsomrÄdet i Stockholm bli klimatneutralt till 2030. Redan har de lyckats sÀnka sina energikostnader med miljontals kronor Ärligen.
–Vi har skapat en lĂ€gereld dĂ€r folk vill vara med, sĂ€ger en av initiativtagarna.

Klimat2023-03-19 07:29

Jan Franson pekar stolt runt i garaget i en av fastigheterna i Hammarby sjöstad i Stockholm.

– Precis i dag installerades de sista laddplatserna sĂ„ nu har alla parkeringsplatser laddmöjlighet. Bilarna laddas delvis av solcellerna pĂ„ taket, sĂ€ger han.

För drygt tio Är sedan började boende i stadsdelen att intressera sig för energiÄtgÄngen.

– Vi insĂ„g att vĂ„ra kĂ„kar drog betydligt mer energi Ă€n de borde och började leta efter sĂ€tt att sĂ€nka energianvĂ€ndningen, sĂ€ger Jörgen Lööf som bott i omrĂ„det i 15 Ă„r.

Nu har de satt upp solpaneler pĂ„ taket, installerat bĂ„de bergvĂ€rme och över 1 000 elbilsladdare, testat elbilspool och lyckats energieffektivisera. Sammanlagt har 2 000 lĂ€genheter gjort Ă„rliga energikostnadsbesparingar pĂ„ 9 miljoner kronor.

Klimatneutral stadsdel mÄlet

Jörgen Lööf Àr ocksÄ vd för Electricity, den ekonomiska förening och innovationsplattform som koordinerar de 30-talet hÄllbarhetsprojekt som nu pÄgÄr i stadsdelen.

Utöver de bostadsrÀttsföreningar och de cirka 30 företag i omrÄdet som Àr intresserade samarbetar man med nÀringsliv, akademi och myndigheter i olika forskningsprojekt. MÄlet Àr att omrÄdet ska vara klimatneutralt till 2030.

Det handlar om energi i fastigheter men ocksÄ om hur man transporterar sig, Àter och konsumerar. Varje bostadsrÀttsförening har en energiansvarig som trÀffas och delar erfarenheter. De bjuder in experter och hÄller utbildningar pÄ tema energi och hÄllbarhet. Det kan till exempel handla om hur man spar energi i hemmet.

– Vi har tagit hjĂ€lp av experter och lĂ€rt oss vad vi kan göra för att effektivisera vĂ„r elkonsumtion och leva mer hĂ„llbart, sĂ€ger Jörgen Lööf.

Gemenskapen i centrum

Gemensamma projekt Ă€r nyckeln till att bostadsomrĂ„det lyckats sĂ„ bra, menar de ansvariga. Planen Ă€r att snart kunna bilda en sĂ„ kallad energigemenskap, nĂ„got som EU har lyft fram som en viktig pusselbit för att klara den gröna omstĂ€llningen och öka motstĂ„ndskraften mot kriser som krig och extremvĂ€der. I Sverige Ă€r det flera pĂ„ gĂ„ng, bland annat i det nybyggda bostadsomrĂ„det Tamarinden i Örebro och pĂ„ Gotland dĂ€r omkring 150 hushĂ„ll gĂ„tt samman för att bygga en solcellspark och dela pĂ„ elen.

I Hammarby sjöstad siktar man högt. BostadsrĂ€ttsföreningar och företag vill gemensamt producera förnybar el, lagra den och dela överskott mellan fastigheterna. Än sĂ„ lĂ€nge finns ingen delning mellan husen men i tvĂ„ av fastigheterna har man nyligen installerat batterier för att kunna lagra energi.

– Vi vill kunna styra energianvĂ€ndningen och kapa effekttopparna. Tanken Ă€r att vi pĂ„ sikt ocksĂ„ ska kunna sĂ€lja el till Svenska KraftnĂ€t nĂ€r vi har ett överskott, sĂ€ger Jörgen Lööf.

Ekonomin viktigast

Arbetet har krÀvt stort engagemang frÄn de boende. Men vad driver bostadsrÀttsföreningarnas medlemmar att engagera sig och gÄ med pÄ investeringar som de inte vet om de lönar sig?

BÄde Jan Franson och Jörgen Lööf ger samma svar: ekonomi.

– Det Ă€r ekonomin som motiverar folk mest. Det mĂ„ste vara lönsamt för individen och bostadsrĂ€ttsföreningen att vara klimatsmart. Men i och med kriget och extrema vĂ€derhĂ€ndelser har man ocksĂ„ börjat prata med om motstĂ„ndskraft. Man vill arbeta för lokala energisystem som inte slĂ„s ut av klimatkatastrofer eller andra yttre hot, sĂ€ger Jörgen Lööf.

Martin Warneryd Ă€r omstĂ€llningsforskare vid forskningsinstitutet Rise med fokus pĂ„ just lokala energisystem. Han följer bĂ„de projekten i Örebro och Hammarby sjöstad för att undersöka hur man skapar acceptans för att driva förĂ€ndringar. Han har samma bild.

– NĂ€r jag har intervjuat boende Ă€r den ekonomiska biten Ă€r en viktig drivkraft. Men kĂ€nslan av att man kan göra nĂ„got vettigt för att minska klimatpĂ„verkan spelar ocksĂ„ in, sĂ€ger han.

Samlas kring lÀgerelden

Även Martin Warneryd ser att ökade energipriser och Rysslands krig i Ukraina har vĂ€ckt intresset för att skapa mindre energienheter som inte Ă€r sĂ„ beroende av omvĂ€rldshĂ€ndelser.

– Om installationsviljan för solceller var ok förut, sĂ„ har den fullkomligt exploderat under förra Ă„ret.

– I Hammarby sjöstad har man ocksĂ„ lyckats skapa en kĂ€nsla av gemenskap kring klimat- och energiarbetet. Man ser att det finns gemensamma vinster att göra. De nya smarta system som kommer dĂ€r anvĂ€ndaren direkt fĂ„r Ă„terkoppling pĂ„ sin elanvĂ€ndning spelar ocksĂ„ in, mĂ„nga gillar att fĂ„ feedback, sĂ€ger han.

Jörgen Lööf beskriver det som att de har skapat en lÀgereld som folk gillar att komma till.

– De energiansvariga kommer till vĂ„ra möten och tar med sig frĂ„gorna tillbaka till sina styrelser och sĂ€ljer in Ă„tgĂ€rder för x antal miljoner. Det Ă€r inga lĂ€tta uppgifter att ta sig an i en brf-styrelse, men jag tror vi har lyckats visa att detta Ă€r viktiga frĂ„gor.

Fakta: Energigemenskap

En energigemenskap innebÀr att man kopplar samman ett nÀrliggande byggnader i ett mindre system dÀr man kan producera, dela, Ätervinna och till och med lagra energi. Fram till nu har möjligheterna att göra detta varit begrÀnsade eftersom man inte fÄtt dela el mellan bostadshus.

Inom energigemenskapen gÄr det till exempel att producera solel som kan delas och lagras, jobba med lÄgtemperaturnÀt för fjÀrrvÀrme och dÀr ta hand om olika typer av spillvÀrme frÄn byggnaderna och bygga upp ett system med laddstationer för elbilar.

EU-kommissionen har pekat ut energigemenskaper med förnybar el som en viktig pusselbit för att öka motstÄndskraften mot olika typer av kriser.

KĂ€lls: Rise

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!