VÀxande vÄrdkö ökar risker för diabetiker

SmÄ sÄr kan leda till amputation och dÄligt reglerad behandling till allvarliga synskador. NÀr pandemin möblerat om i vÄrdapparaten har mÄnga diabetessjuka fallit mellan stolarna.
–Det kan handla om uppföljande kontroller som nu dröjer lĂ€ngre Ă€n tidigare, sĂ€ger Björn Ehlin pĂ„ Diabetesförbundet.

Framför allt för Àldre med diabetes har det varit svÄrt att fÄ den vÄrd de behöver under pandemin, och det ökar risken för komplikationer. Arkivbild.

Framför allt för Àldre med diabetes har det varit svÄrt att fÄ den vÄrd de behöver under pandemin, och det ökar risken för komplikationer. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-06-07 21:46

Personer med diabetes har behov av regelbundna kontroller för att följa upp att de fÄr rÀtt behandling. Görs inte detta finns risk för allvarliga komplikationer som högt blodtryck och ögonskador.

Trots det har mÄnga kontroller uteblivit under pandemin, berÀttar Björn Ehlin, ordförande för Diabetesförbundet.

– I vissa delar av landet har man flyttat över personal frĂ„n diabetesmottagningar till covidvĂ„rden och mĂ„nga vĂ„rdcentraler pausade alla besök för de över 70, sĂ€ger han till TT.

Äldre hĂ„rt drabbade

Det Àr frÀmst Àldre personer med diabetes som drabbats hÄrt av pandemin. Liksom andra i den Äldersgruppen har de pÄverkats negativt av att hÄlla sig isolerade.

– Uppmaningen till isolering har lett till att vissa inte sökt vĂ„rd trots att de behövt. Även tillgĂ„ngen till vĂ„rd har pĂ„verkats, som fotvĂ„rd, dĂ€r mĂ„nga besök stĂ€llts in.

Björn Ehlin berÀttar att fotvÄrd för Àldre med diabetes fyller en extra viktig roll eftersom det minskar risken för sÄr som lÀtt blir infekterade till följd av det höga blodsockret och problem med cirkulationen.

– FotsĂ„r som inte behandlas ökar risken för amputation.

Enligt Diabetesförbundet Ă€r det fler som fĂ„tt fotsĂ„r under pandemin – just pĂ„ grund av utebliven fotvĂ„rd. Men tack vare vaccinationerna har nu fotvĂ„rden pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll börjat öppnat upp igen.

En riskgrupp?

I början av pandemin fanns Ă€ven en oro för att personer med diabetes skulle vara extra sĂ„rbara för viruset – men det visade sig senare bara till viss del stĂ€mma.

– Som vi sjĂ€lva sade till vĂ„ra medlemmar redan i början av pandemin sĂ„ ser det inte ut att vara diabetes i sig som Ă€r den frĂ€msta riskfaktorn utan andra diagnoser som flera personer med diabetes ocksĂ„ har, som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, samt riskfaktorn hög Ă„lder.

Att det dröjde nÄgot tills den informationen nÄdde ut till landets diabetiker tycker dock Björn Ehlin var logiskt.

– Det var mycket man inte visste i början av pandemin, dĂ„ ska man ta det sĂ€kra för det osĂ€kra.

"Kommer att spöka"

TT: Börjar problemen med utebliven vÄrd bli bÀttre nu nÀr vaccinationen kommit i gÄng pÄ allvar?

— Det ser lite olika ut pĂ„ olika hĂ„ll i landet men det gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll. Men dessvĂ€rre Ă€r jag rĂ€dd att den hĂ€r vĂ„rdskulden kommer att spöka ett tag framöver. Det Ă€r ett problem som inte bara drabbar personer med diabetes utan mĂ„nga patientgrupper.

TT: Hur bra Àr vÄrden och samhÀllet i helhet pÄ att ta diabetikers behov i beaktande?

– Generellt tycker jag att vĂ„rden Ă€r bra. I övriga samhĂ€llet finns en del saker att jobba pĂ„ vad gĂ€ller kunskapslĂ€get. Under den senaste tiden har det kommit en del statliga utredningar som lyfter behovet av ökad kunskap, exempelvis VAB-utredningen som ger vĂ„rdnadshavare rĂ€tt till VAB vid upplĂ€rning av diabetesresurser.

Fakta: Diabetes

Man skiljer pÄ tvÄ olika varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.

Typ 1-diabetes eller ungdomsdiabetes uppkommer nÀr kroppens insulinproducerande celler dör/förstörs pÄ grund av en autoimmun reaktion som fÄr kroppens eget immunförsvar att förstöra dessa celler. Den som drabbas insjuknar ofta i ungdomen och blir beroende av dagliga injektioner av hormonet insulin för resten av livet.

Typ 2-diabetes, Àven kallad för vuxen- eller Äldersdiabetes, beror i stÀllet oftast pÄ insulinresistens, det vill sÀga att kroppens celler inte kan tillgodogöra sig insulin. Symtom uppstÄr dÄ som pÄminner om insulinbrist, trots höga eller normala nivÄer av insulin i blodet.

UngefÀr 90 procent av alla diabetiker i Sverige lider av typ 2-diabetes.

KÀlla: Diabetesförbundet med flera

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!