Studie: SÄ lÀr du barn att Àta grönsaker

Bebisar som tidigt fÄr prova olika grönsaker Àter mer frukt och grönt Àven nÀr de blir Àldre, visar en ny studie.
–Barn mellan fyra och tolv mĂ„nader Ă€r mer mottagliga för sĂ„dana smaker, sĂ€ger Torbjörn Lind, forskare vid UmeĂ„ universitet.

Valentina Olin, drygt 8 mÄnader, Àter de flesta frukt- och grönsakspuréerna hon fÄr smaka, enligt pappa Oscar Olin.

Valentina Olin, drygt 8 mÄnader, Àter de flesta frukt- och grönsakspuréerna hon fÄr smaka, enligt pappa Oscar Olin.

Foto: Claudio Bresciani/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-04-02 13:53

Att fĂ„ barnen att glatt mumsa i sig det gröna pĂ„ tallriken Ă€r en evig kamp för mĂ„nga förĂ€ldrar. Men det finns hopp – speciellt om man börjar i tid. Bebisar som tidigt fĂ„r prova frukt och grönsaker Ă€ter fortfarande mer grönt nĂ€r de Ă€r upp till 18 mĂ„nader gamla. Det visar en ny studie frĂ„n UmeĂ„ universitet, av doktoranden och dietisten Ulrica Johansson.

– Det finns ganska fĂ„ studier om just den hĂ€r tidsperioden. Man vet mycket om den tidiga nutritionen, att bröstmjölk har vĂ€ldigt mĂ„nga unika och bra egenskaper, men det finns ett kunskapsglapp nĂ€r man övergĂ„r till familjemat, sĂ€ger Torbjörn Lind, universitetslektor och överlĂ€kare vid UmeĂ„ universitet, som handlett studien.

Totalt deltog 250 barn i Äldrarna fyra till sex mÄnader, som slumpmÀssigt delades in i tvÄ grupper. Studiegruppen fick först smakprover med sura och bittra frukter och grönsaker som Àpplen, hallon, havtorn, majrova, tranbÀr och rÀttika.

DÀrefter fick de Àta en nordisk kost rik pÄ frukt och grönsaker, medan kontrollgruppen Ät enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

"SÄg en pÄtaglig skillnad"

Resultaten visade att barnen som studerades Ät 32 procent mer grönsaker och frukt Àn kontrollgruppen mellan 12 och 18 mÄnaders Älder.

– Vi sĂ„g en pĂ„taglig skillnad mellan de tvĂ„ grupperna, framförallt grönsaker och rotfrukter Ă„t studiegruppen mycket mer av. Det visar att det gĂ„r att göra de hĂ€r ganska okomplicerade smakexponeringarna och att man kan fĂ„ barn att Ă€ta mer frukt och grönt.

Barn tycker om sött

Enligt Torbjörn Lind föds barn med en naturlig acceptans för sött, salt och fett. De flesta har dÀremot en aversion mot sura och bittra smaker, som Àven finns i giftiga vÀxter.

– Barn mellan fyra och tolv mĂ„nader har som ett öppet fönster dĂ€r man Ă€r mer mottaglig för sĂ„dana hĂ€r smaker. MĂ„nga barn som nĂ€rmar sig ett och ett halvt till tvĂ„ Ă„r kan bli vĂ€ldigt skeptiska mot nya smakupplevelser och vill helst Ă€ta det de Ă€r vana vid.

Trots det Àr loppet inte kört om man missar det tidiga "smakfönstret", enligt barndietisten Sara Ask som bland annat skrivit faktaböcker om barn och mat.

– FörĂ€ldrar som har Ă€ldre barn ska inte tĂ€nka att det Ă€r för sent. Genom att exponeras upprepade gĂ„nger kan man lĂ€ra sig tycka om de lite speciella smakerna. Jag brukar ge exemplet att vĂ€ldigt fĂ„ av oss vuxna har fĂ„tt sushi som bebisar, men mĂ„nga har lĂ€rt sig uppskatta det Ă€ndĂ„, sĂ€ger hon.

"Samvetet slÄss mot tiden"

NÄgon som uppskattar frukt och grönt Àr drygt Ätta mÄnader gamla Valentina Olin, som bor i södra Stockholm. Puréer med broccoli, morötter Àpple, pÀron och clementiner stoppas glatt in i munnen.

– Vi började ganska tidigt att koka palsternacka och morötter till henne. Nu nĂ€r hon börjat fĂ„ tvĂ„ tĂ€nder kan vi ge henne lite bitar och inte bara purĂ©, sĂ€ger pappa Oscar Olin.

Han har Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte upplevt att Valentina varit krĂ€sen med maten – förutom nĂ€r det gĂ€ller palsternacka.

– NĂ€r hon fĂ„r nĂ„got nytt ser hon alltid ut som om hon inte gillar det, men det Ă€r mer för att hon blir förvĂ„nad för att det smakar nĂ„got som hon inte Ă€r förberedd pĂ„.

Oscar Olin och hans fru har lÀst pÄ en del om barnmat pÄ nÀtet, men tycker att de bÀsta rÄden har kommit frÄn personal pÄ BVC.

– SĂ„ lĂ€nge det funkar för Valentina sĂ„ kommer vi nog fortsĂ€tta pĂ„ samma spĂ„r. Som förĂ€lder rent generellt Ă€r det samvetet som slĂ„ss mot den tiden man har nĂ€r det gĂ€ller att laga mat sjĂ€lv. Ofta tĂ€nker man att man ska koka grönsaker, men ibland Ă€r det otroligt lĂ€tt att köpa burkmat.

"Ät tillsammans"

Barndietisten Sara Asks bÀsta rÄd till förÀldrar Àr att ha tÄlamod och att sÄ tidigt som möjligt erbjuda grönsaker med olika smak och konsistens.

– LĂ„t gĂ€rna barnen styra sjĂ€lva vad de plockar i sig, Ă€t tillsammans och se mĂ„ltiden som en gemensam social grej.

En del barn Àr dock extra kÀnsliga för beska smaker och kan behöva mer tid för att vÀnja sig Àn andra.

– Man ska inte ge upp och tĂ€nka att barnen inte tycker om maten om de grimaserar eller spottar ut. Det Ă€r lĂ€tt för en förĂ€lder att misstolka barnens ansiktsuttryck nĂ€r de visar att nĂ„got Ă€r ovant, sĂ€ger Sara Ask.

Uppföljning i skolÄldern

Vid UmeÄ universitet hoppas forskarna att studien pÄ sikt ska kunna bidra till Ànnu bÀttre kostrÄd för smÄ barn, som underlÀttar för förÀldrar vid övergÄngen till barnmat.

Man planerar ocksÄ att följa upp resultaten nÀr barnen nÀrmar sig skolÄldern.

– Vi Ă€r intresserade av att titta pĂ„ tillvĂ€xt och kroppssammansĂ€ttning, men ocksĂ„ kostvanor. Det vore vĂ€ldigt intressant om det skulle finnas en skillnad i kostmönster som hĂ„ller i sig Ă€ven efter flera Ă„r, sĂ€ger Torbjörn Lind.

SĂ„ gjordes studien

OTIS-studien (Optimerad nordisk tillÀggskoststudie) pÄgick mellan november 2015 och december 2020.

Forskarna följde 250 barn frÄn 4 mÄnaders Älder upp till 18 mÄnaders Älder som slumpmÀssigt lottades till tvÄ olika grupper.

Barnen i studiegruppen introducerades för frukt och grönsaker med sura och bittra smaker under 24 dagar. DÀrefter fick de Àta en nordisk kost rik pÄ frukt och grönsaker. Resultaten jÀmfördes med en kontrollgrupp som fick Àta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

Forskningen genomfördes med stöd av Region VÀsterbotten och Semper. Recepten och smakschemat som anvÀndes i studien finns tillgÀnglig via appen STEP som tagits fram av forskaren och dietisten Ulrica Johansson i samarbete med Semper.


SÄ introducerar du grönsaker för ditt barn

NÀr barnet Àr 4-6 mÄnader och visar nyfikenhet inför vanlig mat kan man ge smakportioner pÄ en tesked per tillfÀlle tre gÄnger per dag, samtidigt som den huvudsakliga födan Àr bröstmjölk eller modersmjölksersÀttning.

Introducera dÀrefter puréer med bitar av exempelvis majrova, kÄlrot, broccoli, persiljerot, rotselleri eller vit rÀttika. Koka grönsakerna tills de blir mjuka, hÀll av det mesta av vattnet och mixa till en slÀt puré. TillsÀtt eventuellt mer vatten och 1 tsk smör eller olja och se till att det inte finns nÄgra stora bitar kvar.

BÀr som vinbÀr, tranbÀr, lingon, och havtorn kan ocksÄ kokas, mixas och eventuellt silas till en slÀt puré. Blanda med kokade, skalade Àppelbitar eller pÀronbitar för mildare smak.

Bröstmjölk kan tillsÀttas i alla puréer för att fÄ barnet att snabbare acceptera smaken.

Söta grönsaker som morot och palsternacka gÄr ocksÄ bra att ge, men variera gÀrna med mer bittra och sura smaker som Àr bra för smakinlÀrningen.

SmaktrĂ€na gĂ€rna varje grönsak tre gĂ„nger om dagen i tre dagar i rad under cirka en mĂ„nad. Barn kan grimasera eller rynka pĂ„ nĂ€san, men det Ă€r inte farligt utan sker nĂ€r barnet Ă€r ovan vid smaken. Även om barnet spottar ut sker en smakinlĂ€rning i gommen.

KĂ€lla: Ulrica Johansson, dietist och doktorand i OTIS-studien

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!