Pandemin eldar pÄ domedagssurfandet

Skulle du bara kolla flödet och fastnade i en artikel om hur coronapandemin kan mutera och döda oss alla? Du Àr inte ensam.
–MĂ„nga som inte Ă€gnat sig Ă„t doomscrolling tidigare gör det nu, sĂ€ger psykologen Siri Helle.Men trenden Ă€r inte uteslutande negativ.

Att fastna i en negativ cirkel pÄ nÀtet eller sociala medier Àr inget nytt fenomen, men coronapandemin har gjort att oron ökar för mÄnga och fler fastnar i domedagssurfande. Genrebild.

Att fastna i en negativ cirkel pÄ nÀtet eller sociala medier Àr inget nytt fenomen, men coronapandemin har gjort att oron ökar för mÄnga och fler fastnar i domedagssurfande. Genrebild.

Foto: 20520

HÀlsa och sjukvÄrd2021-03-13 20:39

Doomscrolling, eller domedagssurfande, Àr att i jakt pÄ till synes viktig information om den tredje pandemivÄgen, utslaget pÄ benet eller innehÄllet i fryspizzan fastna i en nedÄtgÄende spiral dÀr faror, sjukdomar och annat som oroar, upprör eller skrÀmmer tar över helt. Fenomenet, eller snarare beteendet, har funnits lÀnge.

– Tidigare tog flödet slut nĂ€r tidningen tog slut. Nu fylls det hela tiden pĂ„ med nytt material, sĂ€ger Siri Helle, psykolog och författare.

Pandemin förstÀrker det grundlÀggande behovet att navigera mellan potentiella faror som Àr relevanta för vÄr hÀlsa eller framtid.

– Covid-19 har medfört en stor hĂ€lsoĂ„ngest, mĂ„nga vill ha svar pĂ„ svĂ„ra frĂ„gor. De allra flesta Ă€gnar sig bara Ă„t det hĂ€r en kort stund, men för en del blir det svĂ„rt att bryta mönstret.

Teknisk design

Det Àr inte enbart törsten efter viktig information som gör att mÄnga fastnar i flöden dÀr de konstant scrollar vidare.

– Tekniken Ă€r designad för att vi ska kĂ€nna att det hela tiden finns mer och för att vi ska stanna pĂ„ plattformarna sĂ„ lĂ€nge som möjligt. Algoritmerna visar hela tiden fler lĂ€nkar, förslag och fortsĂ€ttningar, sĂ€ger Beata Jungselius, doktor i tillĂ€mpad it och lektor pĂ„ Högskolan VĂ€st.

Hon betonar dock att exempelvis sociala medier i sig vÀldigt sÀllan Àr grundproblemet, men att plattformarna ofta spÀr pÄ ett redan existerande kÀnslotillstÄnd.

– Ofta handlar det om en grĂ€nsdragning, allt som Ă€r gött kan bli skadligt i överflöd. Och man kan hela tiden fĂ„ sin kĂ€nsla bekrĂ€ftad.

Jungselius ser heller inte domedagssurfandet som nÄgot enbart negativt:

– Vi befinner oss i en vĂ€rldskris och mĂ„nga upplever nog att man som medborgare har ett ansvar att hĂ„lla sig uppdaterad. Samtidigt har det blivit svĂ„rare att navigera mellan vad som Ă€r sant och falskt med mycket fake news. Det tar lĂ€ngre tid. Vi behöver mycket information för att hĂ„lla oss uppdaterade.

"Morbid nyfikenhet"

För den som oroas över att flödet enkom Àr fyllt med domedagsframkallande Ängest rÄder Jungselius till reflektion:

– Man bör nog tĂ€nka mer hur ens interaktion styr det man ser och vad man fĂ„r för förslag vidare.

Det rÄdet delas Àven av Siri Helle som sÀger att det Àr en balansgÄng mellan att kÀnna sig mer rustad genom att lÀsa mycket om ett Àmne och att fastna.

– Vi som mĂ€nniskor har ocksĂ„ en morbid nyfikenhet, vi ser frivilligt pĂ„ thrillers eller dokumentĂ€rer om seriemördare exempelvis.

Att hÄlla isÀr det som instinktivt drar till sig vÄr uppmÀrksamhet med faktiskt fara Àr ocksÄ viktigt.

– Det finns studier som visar att personer som konsumerar mycket nyheter och information om terror exempelvis fĂ„r en snedvriden uppfattning av hur vanliga de problemen Ă€r i förhĂ„llande till exempelvis risken att rĂ„ka ut för en bilolycka.

Fakta: Doomscrolling

Doomscrolling, doomsurfing, doomswiping eller domedagssurfande – beteendet har mĂ„nga namn. Oavsett vilken enhet du anvĂ€nder och plattform du befinner dig pĂ„ Ă€r syftet detsamma: Att fortsĂ€tta grĂ€va bland oroande nyheter, kommentarer och inlĂ€gg.

Fenomenet Àr inte nytt, mÀnniskors hjÀrnor Àr byggda för att registrera potentiella faror, men kombinationen av oÀndliga informationsflöden och en allomfattande pandemi har gjort att fler fastnar.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!