Nästan var femte svensk rädd för tandläkaren

Nästan var femte av de tillfrågade i studien uppger att de upplever någon grad av tandvårdsrädsla. Knappt var tjugonde hade svår tandvårdsrädsla. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där forskaren Lisa Svensson har frågat 3 500 slumpvist utvalda vuxna personer ur befolkningen

"De mest tandvårdsrädda har ofta negativa erfarenheter från tandvården, med mycket smärta inblandat, men känslan av utsatthet kan också bero på tidigare erfarenheter av våld mot ansikte och mun, eller sexuella övergrepp", säger Lisa Svensson, som disputerat inom odontologisk vetenskap vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Minskad rädsla

Jämfört med tidigare studier har tandvårdsrädslan minskat. I en liknande studie från 1960-talet, uppgav över 60 procent att de hade tandvårdsrädsla.

"Folk är inte alls så rädda för tandvården längre", konstaterar Svensson.

Hon pekar på den förebyggande barn- och ungdomstandvården som avgörande. Den har skapat vanor, bättre tandhälsa, och därmed minskade behov av omfattande ingrepp tidigt i livet.

Hopp för de rädda

Men det finns hopp för dem som lider av tandvårdsrädsla. På många större orter i landet finns i dag kliniker som specialiserat sig på att ta sig an patienter som känner skräck inför tandläkarbesöken.

– Det som många lider av är att man upplevt smärta hos tandläkaren. Och man känner att man har dålig kontroll, man vet inte vad som händer och allt går så fort, säger Magnus Hakeberg, professor i odontologi som arbetar på Odontologen i Göteborg, en av de kliniker som specialiserat sig på att ta hand om människor med tandvårdsrädsla.

Genom samarbetet mellan tandvården och psykologin erbjuder kliniken behandling för dem som lider. De med den svåraste formen får gå till en psykolog på kliniken och erbjuds KBT-behandling.

Lyckat resultat

– Där har vi våra mest lyckade resultat, säger Hakeberg.

Man lär också ut "stopphand", en teknik för att ge patienten kontroll över det som händer. När patienten tycker det gör för ont eller känner att de vill ha en paus reser de bara sin vänstra hand. Då avbryts behandlingen.

– Det är patienten som sitter i förarsätet och kan bestämma när man ska ta paus.

Hakeberg pekar på tre faktorer som tillsammans hjälper människor med rädsla för tandvården: psykologhjälp, möjlighet till kontroll och smärtlindring.

– Vi lyckas bota ungefär 80 procent dem som kommer till oss och de klarar sedan att gå vidare till vanlig tandvård, säger han.