Värnpliktiga rycker in i ett mörkt världsläge

Vid Dalregementet bubblar det av förväntan och nervositet när värnpliktiga anländer till området för att påbörja sin grundutbildning inom försvaret.

När ungdomarna mönstrade förra året hade kriget i Ukraina ännu inte brutit ut, och ett svenskt Nato-medlemskap var långt borta. Nu ser omvärldsläget annorlunda ut, något som 18-åriga Clara Lindén har reflekterat över.

– Det kändes inte lika viktigt, men nu tycker jag att det känns viktigare. Det känns som att man gör nytta på något sätt, säger hon.

Värnpliktiga Theodor Lannér har själv inte tänkt så mycket på det förändrade omvärldsläget.

– Familjen har varit lite orolig. Kanske behöver man vara lite mer orolig men jag är inte det, det känns bra fortfarande, säger han.

Historiskt beslut

Efter att Dalregementet avvecklades år 2000 är anläggningen i Falun nu ett av fem regementen som riksdagen 2020 beslutade att starta upp – som en del i uppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan.

– Det är historiska försvarsbeslut som faktiskt är helt påkallat av situationen i omvärlden. Det är det som verkligen gör det speciellt, säger överste Ronny Modigs, chef på Dalregementet.

Nato

Ledet av värnpliktiga som ringlar från den ena sidan av en liten lagerlokal till den andra kommer att utbildas till soldater för markstrider, bland annat för att skydda förbindelserna till Oslo men också för att skydda andra viktiga totalförsvarsanläggningar.

– Vi har inte haft förband i Sveriges inland på ganska länge. Det handlar dels om försvarsvilja, att etablera försvarsmakten i områden där vi inte har haft försvarsmakten på många år, men det handlar också om det vi kallar för inkörsportar ifrån Norge, säger han och fortsätter:

– När vi ska strida tillsammans med andra länder, som USA eller Storbritannien, då behöver vi få stöd därifrån. Och när det här försvarsbeslutet togs så fanns det inte en tanke på Nato. Men sedan Ukrainakriget startade så är Nato nu en realitet och då blir det här ännu viktigare.

Uppbyggnad

Det är 150 värnpliktiga som påbörjar sin grundutbildning i Dalarna i år, därefter sker en gradvis utökning varje år upp till 250 stycken. Runt 2030 finns också en tanke om att det planerade nya regementsområdet ska stå färdigbyggt och fullt utrustat – tills dess får försvaret vistas i befintliga byggnader som rustats upp och anpassats till deras verksamhet.

– Det är så himla kul att vara i gång här i Falun igen. Det är ett jättebra stöd i samhället, så det är otroligt positivt, säger Ronny Modigs och utbildningschef Patrik Warström fyller i:

– Det finns fortfarande kvar i folksjälen i Dalarna. Det känns som att man har något lokalpatriotiskt stöd i ryggen.

Överste Modigs tror däremot att Ukrainakriget är den största bidragande faktorn till falubornas positiva inställning till återstarten.

– Det blir skarpt på ett helt annat sätt än vad det var när vi var här på 80- och 90-talen. Nu är det på riktigt och det handlar om att Ukraina måste bara vinna – för det handlar om hela den europeiska säkerhetsordningen, säger han.