Svenska vapen till Ukraina "väger tungt"

Den svenska vapenexporten uppgick förra året till drygt 15 miljarder kronor, enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP), vilket är en minskning med 25 procent jämfört med 2021.

Enskilda vapenaffärer får stor påverkan på exportstatistiken, förklarar ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander.

– Förra året var det inget större system som gick iväg och det kan skilja mycket, säger han.

"Det väger tungt"

Försäljningen av Jas Gripen gjorde Brasilien till det största mottagarlandet under 2022. Exporten av Gripen E och F uppgick till tre miljarder kronor. Även Ungerns och Tjeckiens leasing av stridsflyg fick stort genomslag i statistiken.

Samtidigt har Sverige donerat stödpaket till Ukraina för 10,6 miljarder kronor sedan krigsutbrottet. ISP har beviljat elva så kallade utförseltillstånd av krigsmateriel, vilket till största del rört markstrids- och luftvärnssystem.

– I nuläget så väger de försvars- och säkerhetspolitiska skälen tungt, säger Carl Johan Wieslander. Det beror på uttalanden som regeringen har gjort, både den nuvarande och den förra. Det här är politik. Vi följer vad regeringen uttalar.

Turkiet och Albanien

Samtidigt har ISP beviljat utförseltillstånd avseende följdleveranser till Turkiet. Även Nato-landet Albanien, som inte tidigare har förekommit som mottagare av svenskt krigsmateriel, har fått vapenleveranser.

Enligt generaldirektören hade sannolikt inte export till dessa länder beviljats om det inte vore för Sveriges Natoansökan.

– Eftersom Sverige har ansökt om medlemskap i Nato så stärker det i hög grad de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd till alla Natoländer, däribland Turkiet, säger Wieslander.

Turkiet har också haft vapenexport som ett krav för att släppa in Finland och Sverige i försvarsalliansen.

Svenska freds riktar skarp kritik mot vapenexport till Turkiet.

– Att Sverige på grund av Natoansökan kompromissar med grundvärden i svensk utrikespolitik och återigen beviljar export av krigsmateriel till den militärt aggressiva och odemokratiska regimen i Turkiet är både mycket allvarligt och sorgligt, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska Freds.

"Säljarens marknad"

ISP förutspår att intresset för svensktillverkad krigsmateriel kommer att vara stort under 2023 med tanke på den säkerhetspolitiska utvecklingen. Men efterfrågan tog fart redan innan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina.

– Upprustningen i världen hade börjat redan innan dess, framför allt i USA och Europa. Och det har mycket att göra med att Nato haft sitt tvåprocentsmål, säger Carl Johan Wieslander.

Även Sverige ska nå upp till tvåprocentsmålet och konkurrensen kan bli hård, enligt ISP.

– Det är ingen hemlighet i dag att det är stor konkurrens om att hamna först. Det är säljarens marknad.