Framför allt Ă€r det el och drivmedel som sĂ€nker den allmĂ€nna prisbilden, minus 16 respektive 21 procent pĂ„ ett Ă„r. Ăven klĂ€der, skor och kultur, typiska varor och tjĂ€nster som pĂ„verkats hĂ„rt av coronakrisen, faller i pris, enligt Statistiska centralbyrĂ„n (SCB).
DÀremot stiger matpriserna och det i en rejÀlt tilltagande takt, upp 3,5 procent pÄ ett Är. Det Àr ocksÄ den bransch som tydligast haft stigande försÀljning i pandemins spÄr.
ââMat och fixa-hemmet-varor stiger, det Ă€r inte sĂ„ jĂ€ttekonstigt faktiskt, sĂ€ger Alexandra StrĂ„berg, chefsekonom pĂ„ LĂ€nsförsĂ€kringar.
EfterfrÄgan styr
PrisförÀndringarna Àr helt enkelt till vissa delar efterfrÄgestyrda.
Visserligen drivs matpriserna av dyrare import nÀr kronan har försvagats. Men hög efterfrÄgan pÄverkar ocksÄ.
ââDet Ă€r lĂ€ttare för livsmedelsbutikerna att höja priserna nĂ€r efterfrĂ„gan Ă€r vĂ€ldigt hög. Periodvis har det ocksĂ„ varit brist pĂ„ vissa varor, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pĂ„ Nordea.
Speciellt frukt och grönt har blivit rejÀlt mycket dyrare, plus nio respektive drygt fem procent. Speciellt citrusfrukter har dragit i vÀg med runt 30 procent. Salladsfatet, tomat, gurka och sallad, har stigit med över tio procent i pris. Grisköttet har blivit tolv procent dyrare, nötkött sex procent mer kostsamt.
Dyrare kaffe
Kaffet har i sin tur stigit Ätta procent pÄ ett Är.
Den samlade inflationen, prisförÀndringarna pÄ Ärsbasis, var i april minus 0,4 procent, jÀmfört med plus 0,6 procent i mars, enligt SCB.
Senast Sverige hade minuspriser var 2015, men det var dÄ drivet av fallande rÀntor. Minusinflation, rensat för rÀntor (KPIF), har aldrig noterats förut, Ätminstone inte efter 1987, sÄ lÄngt tillbaka SCB har siffror.
SCB konstaterar att den ekonomiska krisen har stÀllt till det i mÀtningen eftersom konsumtionen av vissa tjÀnster/varor i det nÀrmaste har upphört.
ââDet gör att det saknas priser pĂ„ tre procent av varukorgen, sĂ€ger Torbjörn Isaksson.
Ingen sÀnkning
Men trots den rekordlÄga inflationen tror varken StrÄberg eller Isaksson att Riksbanken kommer att sÀnka styrrÀntan. Riksbanken sjÀlvt har ocksÄ flaggat för att sÀnkt rÀnta i det hÀr lÀget inte hjÀlper den fallande ekonomin.
Och Àven fast prisbilden nu slagit om ordentligt, sÄ tonar Torbjörn Isaksson ner risken för deflationstendenser i ekonomin, en utveckling som ekonomer brukar varna för eftersom sÄdant har en tendens att fÄ ekonomin att stanna av Ànnu mer, nÀr folk slutar att konsumera.
ââNĂ„gra sĂ„dana tendenser ser vi inte ekonomin, sĂ€ger han och pekar pĂ„ att inflationen, exklusive energipriser, Ă€ndĂ„ lĂ„g pĂ„ plus en procent i april.
Men den risken kan komma, om bostadspriserna börjar falla ordentligt, enligt Isaksson.