Över 1 000 anmĂ€lningar om djur som far illa

Över 1 000 anmĂ€lningar om djur som far illa har kommit in sedan 2019 dĂ„ lex Maja gjorde det tillĂ„tet för vĂ„rdpersonal att slĂ„ larm. Samtidigt efterlyser Sveriges VeterinĂ€rförbund en skarpare lag.
–Det skulle vara en skyldighet att anmĂ€la, sĂ€ger ordföranden Eleonor Fredler.

De flesta lex Maja-anmÀlningarna som kommer in till landets lÀnsstyrelser rör katter och hundar. Arkivbild.

De flesta lex Maja-anmÀlningarna som kommer in till landets lÀnsstyrelser rör katter och hundar. Arkivbild.

Foto: P. Solomon Banda/AP/TT

Djur2023-04-09 09:43

Katten Maja svalt ihjĂ€l ensam i en lĂ€genhet efter att hennes matte lagts in pĂ„ sjukhus 2016. Ägaren hade hemtjĂ€nst, som valde att inte göra nĂ„got med hĂ€nvisning till sekretessbestĂ€mmelserna.

Till följd av kattens öde infördes den 1 april 2019 lagen lex Maja som tillÄter hÀlso- och sjukvÄrdspersonal samt socialtjÀnst att bryta sekretessen och slÄ larm till lÀnsstyrelsen eller polisen vid vanvÄrd av djur.

Fyra Ă„r efter att lagen infördes har över 1 000 lex Maja-anmĂ€lningar kommit in, enligt siffror frĂ„n 16 av landets lĂ€nsstyrelser som TT tagit del av. De allra flesta rör vĂ„ra vanligaste sĂ€llskapsdjur – katter och hundar – Ă€ven om anmĂ€lningar om andra djur som kaniner, marsvin, hĂ€star, nötkreatur, höns och sköldpaddor ocksĂ„ förekommer.

"Stor förÀndring"

I VÀstra Götalands lÀn hade 287 anmÀlningar inkommit till och med i fjol och siffran har ökat, frÄn 60 anmÀlningar 2019 till 88 anmÀlningar 2022.

– Jag tycker att det har skett en stor förĂ€ndring. Vi fĂ„r en hel del anmĂ€lningar via socialtjĂ€nsten och hemvĂ„rden i dag som man inte fick tidigare, för de vĂ„gade inte. De som anmĂ€lde tidigare var sĂ„dana som sett ren misĂ€r och inte kunde slĂ€ppa det, sĂ€ger Åsa RydĂ©n, djurskyddskontrollant och administratör pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götaland.

Ofta gjordes anmĂ€lningarna dessutom anonymt, enligt Åsa RydĂ©n som tycker att lex Maja bidragit till en bĂ€ttre situation bĂ„de för de som anmĂ€ler och för lĂ€nsstyrelsen. Relativt ofta handlar det numera om att Ă€ldre personer med hemtjĂ€nst har Ă„kt in pĂ„ sjukhus och inte har nĂ„gon anhörig som kan ta hand om djuren.

– Det Ă€r vĂ€ldigt öppet i dag och det blir sĂ€kerstĂ€llt att djuren inte blir lidande i en sĂ„dan situation. Tidigare kanske nĂ„gon frĂ„n hemtjĂ€nsten var schysst och gick dit och matade katten fast de egentligen inte fick.

Vill se skarpare lag

Även Eleonor Fredler, ordförande i Sveriges VeterinĂ€rförbund, ser positivt pĂ„ lagen men skulle helst vilja att den strĂ€ckte sig Ă€nnu lĂ€ngre. Att vĂ„rdpersonal fĂ„r göra en anmĂ€lan betyder inte att de mĂ„ste .

– Vi tycker naturligtvis att lagen Ă€r ett steg i rĂ€tt riktning, men skulle definitivt vilja se att den skulle vara skarpare, sĂ„ att det skulle vara en skyldighet att anmĂ€la om man ser ett djur som inte fĂ„r den vĂ„rd det behöver eller far illa, sĂ€ger hon.

Som smÄdjursveterinÀr har hon sjÀlv varit med om att vÄrdpersonal har kommit in med ett djur som till exempel verkar ha ont och dÀr vÄrdtagaren inte har förstÄtt det. Hon lyfter fram vikten av rutiner sÄ att hemtjÀnstpersonal och andra vÄrdanstÀllda vet att de kan anmÀla.

– Det ligger vĂ€ldigt mycket ansvar pĂ„ cheferna att man faktiskt berĂ€ttar det hĂ€r för sina anstĂ€llda.

Fakta: Lex Maja

Den som arbetar i hÀlso- och sjukvÄrd eller socialtjÀnst och pÄtrÀffar misskötta djur har enligt lex Maja rÀtt att bryta sekretessen genom att anmÀla till lÀnsstyrelsen eller polisen att ett djur tydligt utsÀtts för vanvÄrd eller misshandel, uppenbart visar symtom pÄ sjukdom eller Àr allvarligt skadat.

Detta under förutsÀttning att det stÄr klart att djuret inte mÄr bra, nyligen har utsatts för vÄld, har övergivits eller lÀmnats utan tillsyn under en lÀngre tid.

Att det Àr tillÄtet att göra en anmÀlan innebÀr inte att det Àr en skyldighet. Enligt Socialstyrelsen fÄr en anmÀlan bara göras om problemet av olika skÀl inte kan lösas tillsammans med djurÀgaren.

KĂ€lla: Socialstyrelsen


Fakta: SÄ mÄnga Lex Maja-anmÀlningar har gjorts

Antal Lex Maja-anmÀlningar som kommit in till lÀnsstyrelserna sedan lagen infördes 2019. Om uppgifter frÄn nÄgot Är saknas redovisas det i parentes.

VÀstra Götaland: 287 (till och med 2022)

VĂ€rmland: 87

GĂ€vleborg: 77

Jönköping: 72

Södermanland: 69 (till och med 2022)

VĂ€stmanland : 61

Uppsala: 58

Dalarna: 57

Norrbotten: 55

VĂ€sternorrland: 47

VĂ€sterbotten: 42

Örebro: 41 (registrerade inte lex Maja-anmĂ€lningar rutinmĂ€ssigt förrĂ€n 2021, dĂ€rav finns ett mörkertal)

Halland: 30

JÀmtland: 26 (saknar siffror för 2019)

Kalmar: 25 (till och med 2022)

Gotland: 15

Totalt: 1049 anmÀlningar

TT:s enkÀt skickades ut till landets 21 lÀnsstyrelser, varav 17 svarade. LÀnsstyrelsen i Stockholm uppgav dock att de inte för statistik över lex Maja-anmÀlningar och saknas dÀrför i redovisningen ovan.

LĂ€nsstyrelserna i Blekinge, Kronoberg, SkĂ„ne och Östergötland har inte besvarat enkĂ€ten.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!