Onsdagens dramatik pĂ„ Furuviksparken strax utanför GĂ€vle, dĂ„ fem schimpanser rymde och fyra sköts, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet. Hur djuren tog sig ut Ă€r Ă€nnu oklart, men Karolina Westlund, docent i etologi som undervisar om djurbeteenden och har arbetat med apor i 17 Ă„r, Ă€r inte förvĂ„nad. Hon sĂ€ger att schimpanser Ă€r smarta djur â som har en viss rymningsbenĂ€genhet.
ââDe Ă€r notoriskt bra pĂ„ att rymma om man jĂ€mför med andra djur och verkar göra det ganska regelbundet. PĂ„ mĂ„nga hĂ„ll har de pallat upp grenar pĂ„ vĂ€ggen och klĂ€ttrat ut, sĂ€ger hon.
De Àr nyfikna
ââDet verkar finnas en nyfikenhet för att undersöka sin miljö som gör att de hamnar utanför sitt hĂ€gn. Men hur medvetet det Ă€r, att de faktiskt vill rymma, gĂ„r inte att uttala sig om.
Snarare blir de ofta osÀkra nÀr de vÀl kommer ut, sÀrskilt schimpanser som Àr födda i fÄngenskap. Och det Àr nÀr schimpanser blir rÀdda och stressade som de blir farliga.
ââDe kan bli mycket farliga. Man behöver inte titta sĂ„ lĂ„ngt för att hitta ganska mĂ„nga exempel pĂ„ riktigt dĂ„liga utfall dĂ€r vilda schimpanser attackerat mĂ€nniskor, sĂ€ger Karolina Westlund.
De schimpanser som fortfarande lever i Furuviksparken mÀrker med stor sannolikhet att det saknas individer i gruppen efter att flera nu har dött, tror hon.
ââDe Ă€r absolut medvetna om att individer saknas. Det kan rent av vara sĂ„ att de fĂ„r en sorgereaktion om de hade goda relationer till de individerna, det vet jag inte. En annan faktor Ă€r ocksĂ„ att det förmodligen finns en vĂ€ldigt strikt rangordning i gruppen, som nu kan komma att behöva omförhandlas.
Skjutsade pÄ cykel
Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga vilken metod som generellt Ă€r bĂ€st för att fĂ„nga in förrymda schimpanser, sĂ€ger Westlund. Hon lyfter en hĂ€ndelse som intrĂ€ffade i Ukraina i september dĂ„ en schimpans rymde frĂ„n ett zoo i Charkiv. Schimpansen hade vandrat runt i staden ett tag, men nĂ€r det började regna sprang den till sin skötare â som klĂ€dde pĂ„ den en regnjacka och skjutsade den pĂ„ en cykel tillbaka till djurparken.
ââDet finns hela spektrumet frĂ„n en ganska charmig och okomplicerad infĂ„ngning till potentiellt jĂ€ttefarlig. Som utomstĂ„ende gĂ„r det inte att sĂ€ga hur man borde göra, sĂ€ger Karolina Westlund och tillĂ€gger:
ââDet beror pĂ„ vad det Ă€r för individer och vad man har lĂ€rt aporna tidigare. Har man jobbat med trĂ€ning och inkallning? Med rĂ€tt tekniker sĂ„ kan man fĂ„ jĂ€ttebra respons.