Inga tolkar evakuerade sedan Kabuls fall

– Vi fortsätter att gå igenom de listor som finns, vi fortsätter att ta kontakt med dem som finns inne i Afghanistan, vi fortsätter samarbetet med andra länder och ser över vilka möjligheter som finns att ta sig ut, säger UD:s kabinettssekreterare Robert Rydberg.

Den 15 augusti gick talibanerna in i presidentpalatset i Kabul.

Sedan dess har många länder akut försökt evakuera medborgare och lokalanställda från Afghanistan.

Sverige lyckades få ut 1 100 personer, däribland svensk ambassadpersonal, alla lokalanställda på ambassaden, vakter, deras anhöriga, ett antal afghanska kvinnorättsaktivister samt journalister.

Den största gruppen bland de evakuerade var drygt 600 utsatta personer som fått kvotflyktingstatus, till största delen kvinnor och barn.

Den svenska evakueringsinsatsen avslutades den 27 augusti. Ännu finns dock många med svenskkoppling kvar i landet – däribland afghaner som arbetat för och hjälpt den svenska Försvarsmakten.

Andra länder lyckas

Försvarsmakten har tidigare överlämnat en lista över tidigare lokalanställda till UD. Det rör sig bland annat om tolkar som bistod svenska soldater i landet fram till 2014. Endast ett fåtal av de över 300 på listan har kunnat evakueras, utrikesdepartementet har inte velat bekräfta hur många.

Kvar i landet finns också afghaner med svenskt medborgarskap och personer med uppehållstillstånd, runt 300 är registrerade på UD:s så kallade svensklista.

Länder som Storbritannien, USA och Kanada har sedan Kabul föll lyckats evakuera personer som hjälpt ländernas försvarsmakter – men inte Sverige.

– Nej, inte några personer sedan Kabuls fall. Det pågår ett konkret arbete kring ett antal personer, säger Robert Rydberg.

Situationen för tolkarna beskrivs som svår. En tolk har i en intervju med TT berättat att han varit med om mycket i Afghanistan, men sedan talibanerna tog över fruktar han för sitt liv och sin familjs säkerhet.

Enligt kabinettssekreteraren vidtar Sverige samma åtgärder som andra länder.

– De gör samma sak som vi. En del fick ut många personer under evakueringsinsatsen tidigare, en del fick inte ut några. Det kommer att komma fler och fler efterhand, förhoppningsvis både från Kabuls flygplats och landvägen. Det är ett arbete som kommer att fortsätta.

"Inte det lättaste"

Personerna, som inte bara utgörs av tolkar, var anställda av Försvarsmakten fram till den sista december 2014 inom ramen för den internationella ISAF-insatsen. Efter att insatsen övergått till Resolute Support Mission har Sverige inte haft några egna lokalanställda tolkar utan använt tolkar anställda av bland annat Tyskland.

Kritik har framförts mot att UD borde ha agerat tidigare för att få ut människor från Afghanistan. Enligt Robert Rydberg har man arbetat så snabbt som möjligt.

– Låt oss heller inte glömma bort att 2014 fattade den dåvarande regeringen beslut om att ett visst antal personer skulle få komma till Sverige, ett stort antal andra skulle inte få komma.

Utrikesminister Ann Linde (S) har understrukit hur svår evakueringsinsatsen var, och sagt att människor från ISAF-insatsen har varit den mest komplicerade gruppen att få tag i.

– Det är inte den lättaste saken i världen att hitta personer som var anställda av den svenska Försvarsmakten för kanske tio–tolv år sedan i Afghanistan, ett land där de inte har e-postadresser och mobilnummer och annat, och där ett antal av dem har gjort andra saker. Kanske till och med saker som innebär säkerhetsrisker, säger Robert Rydberg.