Rader av sten tyder enligt arkeologerna pÄ att muren vid infarten till det gamla slottet i Eskilstuna, legat precis hÀr. "Vi har fÄtt hjÀlp av entreprenören grÀva oss ner till de historiska kulturlagren. Annars skulle vi ha fÄtt skotta ihjÀl oss".
Marken i kvadraten som bildas mellan Klostergatan, Alfeltsgatan, KyrkogÄrdsgatan och Slottsskolan i centrala Eskilstuna Àr just nu mer att betrakta som en krater. Om nÄgra Är ska ett nytt bostadskomplex med 189 lÀgenheter och en förskola stÄ klart pÄ den historiska marken. I omrÄdet har det bÄde funnits ett kungligt slott, Eskilstuna huus kallat och ett Ànnu Àldre Johanniterkloster. Slottet brann 1680 och rester frÄn byggnaden har bland annat anvÀnts till att bygga upp Stockholms slott och flera kyrkor i Eskilstunatrakten.
En stor del av marken dÀr flerfamiljshuset med underjordiskt garage ska byggas Àr sedan tidigare undersökt av arkeologer. Men en markremsa intill nuvarande skolgÄrd och en yta nÀra Klostergatan var Ànnu inte utgrÀvd dÄ bygget inleddes. Enligt lÀnsstyrelsen hade kommunen missat att söka tillstÄnd för att börja schakta pÄ den delen.
â Det var privatpersoner som tipsade oss för nĂ„gra veckor sedan om att det togs upp ett schakt vid skolan. Den delen, som ligger i fastighetsbeteckningen NymĂ„nen, Ă€r inte arkeologiskt undersökt sedan tidigare och dĂ€rför hade inte kommunen tillstĂ„nd att grĂ€va dĂ€r, sĂ€ger Fredrik Samuelsson, antikvarie pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Sörmland.
K-fast som bygger, fick dÄ tillstÄnd i efterhand under förutsÀttning att arkeologer fÄr övervaka arbetet. I samband med arkeologernas intÄg upptÀcktes att det fanns lÀmningar Àven pÄ en annan yta som skulle ha varit undersökt redan 2014.
â Just den ytan hade inte arkeologerna tillgĂ„ng till 2014 och verkar ha hamnat mellan stolarna. Ărendet har dĂ€rför varit lite rörigt. Som tur var fanns en arkeolog pĂ„ plats och kunde larma oss innan resterna grĂ€vts bort. Det hĂ€r Ă€r en jĂ€ttespĂ€nnande del av Eskilstuna och det finns ett stort intresse hos allmĂ€nheten för vad som hittas, sĂ€ger Fredrik Samuelsson.
Det Àr inte helt lÀtt att se, men ett stenlager som kommit fram lÄngt nere i marken vittnar om att murarna som fungerat som infart till det gamla Vasaslottet, kan ha varit placerade just hÀr.
â Det stĂ€mmer med hur man tror att öppningen in till borggĂ„rden legat. HĂ€r har vi en stenlagd yta med en öppning i muren, sĂ€ger arkeolog Erica Strengbom, som anlitats pĂ„ uppdrag av lĂ€nsstyrelsen.
SpĂ„r av tegel och putsrester kan hĂ€rröra frĂ„n det forna slottet. HĂ€r finns ocksĂ„ benrester, keramikskĂ€rvor â bland annat frĂ„n en trefotat kĂ€rl, samt ett brandlager som antas vara rester frĂ„n den stora slottsbranden.
â Ăven ovanpĂ„ slottet har det senare byggts hus, men dessa var i trĂ€, sĂ„ det Ă€r inte lĂ€mningar efter dem vi ser hĂ€r. Vi har ocksĂ„ funnit vĂ€ldigt mycket djurben vilket tyder pĂ„ att dumpats avfall utanför muren.
De olika kulturlagren i marken hjÀlper till med dateringen. Men för att vara sÀker pÄ att resterna leder tillbaka till slottstiden hoppas arkeologerna pÄ fler fynd.
â Ett 1600-talsmynt vore perfekt, sĂ€ger Erica Strengbom.
En tegelskÀrva med avtryck av fingrar har hittats i jordlagren under den gamla parkeringen vid Slottsskolan. "Det Àr alltid kul att hitta mÀnskliga spÄr", sÀger arkeolog Erica Strengbom.
Innan spÄren av slottet försvinner för alltid ska varje sten mÀtas in och dokumenteras för att senare kunna lÀgga pussel i rapportskrivarstadiet. Arkeologernas arbete görs under stor tidspress medan grÀvmaskinerna i stort sett flÄsar dem i nacken.
â Det arkeologiska arbetet pĂ„gĂ„r samtidigt som byggnadsarbetet fortlöper. Det finns inga planer pĂ„ att stoppa bygget, sĂ€ger Fredrik Samuelsson.
Eskilstuna Huus hade en stor barocktrÀdgÄrd, tvÄ torn och egen humlegÄrd. Det var Gustav Vasa som sÄg till att Eskilstuna nÄgon gÄng vid 1500-talets mitt fick sig ett eget slott. HÀr illustrerat i en modell frÄn Eskilstuna stadsmuseum.