Lantbrukare: Olyckligt nÀr fin Äkermark bebyggs

Varje Är minskar den svenska Äkerarealen med tusentals hektar. En betydande del försvinner pÄ grund av exploatering till husbyggen, vÀgar och logistikcenter. "Det Àr en orovÀckande utveckling och nÄgot som rimmar illa med riksdagens mÄlsÀttning att öka den inhemska livsmedelsproduktionen", sÀger lantbrukaren Per Watz i Kvicksund.

Johan Lagerholm, ordförande för LRF Södermanland och Per Watz, lantbrukare pÄ Husby gÄrd i Tumbo, oroas över kommunens bristande strategi i att freda högavkastande jordbruksmark.

Johan Lagerholm, ordförande för LRF Södermanland och Per Watz, lantbrukare pÄ Husby gÄrd i Tumbo, oroas över kommunens bristande strategi i att freda högavkastande jordbruksmark.

Foto: Joakim Serrander

Eskilstuna2021-09-24 06:58

I ett inlÀgg pÄ sin egen Facebooksida, som fÄtt mÄnga att reagera, uttrycker Per Watz bÄde ilska och oro över hur Eskilstuna kommun förvaltar sina marktillgÄngar och han Àr djupt kritisk till planerna att bygga logistikcenter pÄ högavkastande jordbruksmark i Folkesta.

– NĂ€r jag har frĂ„gat kommunen var vi ska odla maten har de svarat att vi kan köpa den frĂ„n andra i stĂ€llet. Det Ă€r inte ett hĂ„llbart resonemang.

Han Àr fjÀrde generationen bonde som driver Husby gÄrd i Tumbo, strax söder om Kvicksund och verksamhetens huvudnÀring Àr sedan drygt 20 Är kycklinguppfödning.

– Vi brukar 480 hektar Ă€gd och arrenderad mark, samt en del genom skötselavtal. 30 procent av ytan odlar vi foder pĂ„, resten Ă€r för avsalu och dĂ„ frĂ€mst maltkorn, vete och oljevĂ€xter. Det Ă€r högkvalitativ odlingsmark och vi vĂ„rdar den som om det var vĂ„r egen trĂ€dgĂ„rd.

Sedan Per Watz köpte in sig verksamheten i slutet av 1990-talet har gÄrden utökat den odlingsbara marken.

– Vi har tagit över nĂ„gra granngĂ„rdar och arrenden för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skala upp och om kommunen, mot all förmodan, skulle vĂ€lja att avyttra jordbruksmark för lantbruk skulle vi vara klart intresserade.

Han Àr delvis starkt kritisk till Eskilstuna kommuns expansionsiver och sÀttet som de hanterar sina marktillgÄngar.

– En stor markĂ€gare mĂ„ste ta hand om sina tillgĂ„ngar om de vill behĂ„lla vĂ€rdet i fastigheterna. Att lĂ„ta högavkastande mark vĂ€xa igen Ă€r bara ett sorgligt slöseri med skattepengar.

– Kommunens satsning pĂ„ logistikparken i Kjula Ă€r det inte mycket att sĂ€ga om. Den ligger lĂ„ngt frĂ„n bebyggelse och det rör sig inte om nĂ„gon Ă„kermark i toppklass.

undefined
Per Wats brukar 480 hektar Àgd och arrenderad mark, samt en del genom skötselavtal.

Per Watz Àr desto mer oroad över exploateringsplanerna av Äkermarken vid GunnarskÀl, intill containerterminalen i Folkesta, som kommunen Àger.

– Det vore olyckligt om den bebyggs dĂ„ det handlar om vĂ€ldigt fin Ă„kermark. NĂ€r vĂ€l matjorden Ă€r bortschaktad och asfalten kommit pĂ„ plats Ă€r det kört att Ă„terstĂ€lla marken – för all framtid.

Vad vill du se frÄn kommunen framöver?

– Att den mark som de Ă€ger, det vill sĂ€ga skog- och Ă„kermark, brukas bĂ€ttre och mer hĂ„llbart. Se till att hitta vĂ„rdande arrendatorer till mark som hyrs ut. Åkermark krĂ€ver kontinuerliga investeringar – pengar som finner avkastning pĂ„ sikt.

Johan Lagerholm, ordförande för LRF Södermanland, tycker att reglerna som Àr till för att skydda Äkermark Àr för lÀtta att tumma pÄ.

– I lagens mening Ă€r all Ă„kermark skyddad enligt miljöbalken. Det skyddet Ă€r tyvĂ€rr inte tillrĂ€ckligt. Det rĂ€cker i princip att en detaljplan antas utan att överklagas sĂ„ Ă€r det grönt att börja bygga.

I Eskilstuna skedde stora markexploateringar i samband med stadens kraftiga tillvĂ€xt pĂ„ 1960-talet. DĂ„ köpte kommunen in flera gĂ„rdar med Ă„kermark för att bygga bostĂ€der. 

– PĂ„ senare Ă„r har exploatering av jordbruksmark tagit fart igen och den utvecklingen gĂ„r emot ambitionen att öka livsmedelsproduktionen. I dag Ă€r Sverige sjĂ€lvförsörjande pĂ„ spannmĂ„l, morötter och socker – det blir en ganska trist kost om det kniper, sĂ€ger Johan Lagerholm.

Han tror att kommunens strÀvan att sÀtta Eskilstuna pÄ "kartan" riskerar att omvandla Ànnu mer högavkastande jordbruksmark till köpcentrum och logistiknav.

– Ny Ă„kermark kan inte tillverkas och nĂ€r den försvinner gĂ„r vi ocksĂ„ miste om möjligheten att producera livsmedel. 

Jordbruksmarken minskar

Av drygt 30 000 hektar som den svenska Ă„kerarealen minskade med mellan Ă„ren 2016 och 2020 försvann cirka 3000 hektar pĂ„ grund av exploatering, det vill sĂ€ga att man bygger hus, vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar pĂ„ den. Det Ă€r i samma storleksordning som de tvĂ„ föregĂ„ende femĂ„rsperioderna. 

 Störst exploatering har skett i SkĂ„ne. Störst ökning frĂ„n föregĂ„ende period har skett i Uppsala lĂ€n. 

 Byggandet av bostĂ€der Ă€r den frĂ€msta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

KĂ€lla: Jordbruksverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!