"Han var en knivskarp intellektuell"

Hans Schöier tillträdde som tidningens chefredaktör, den sjunde i ordningen, 1965. Han efterträdde då Olof Wermelin, som satt en kort tid på posten efter den mer kände J.A. Selander. 

Som publicist kom Schöier att utmärka sig som en frisinnad liberal som stod på de utsattas sida. En som arbetade nära honom de sista sju åren på tidningen är Jerker Norin, Hans Schöiers efterträdare och författare till boken "Ordet måste stå fritt – 115 år med Eskilstuna-Kuriren."

– Jag brukar säga att han var en vänsterliberal, en i det närmaste radikal röst. Han var verkligen en besjälad publicist och en knivskarp intellektuell.

Norin minns honom även som även minns honom som en "genomgod person" och en deltagande kollega och chef.

– Han var en läromästare; man kunde inte sitta och "slöskriva" när han var närvarande. Det var därför jag flyttade hit och tog jobbet som ledarskribent. Hans hade ju en enorm respekt i branschen.

Men även om Schöier var en stark röst för tidningen på den nationella arenan spelade han en mer tillbakadragen roll i Eskilstuna, berättar Jerker Norin.

– Han var kanske inte lika känd i bygden, även om han så klart bodde här. Jag tror att han gjorde mer avtryck i riket än i Eskilstuna.

År 1977 fick Schöier uppdraget att leda den utredning som skulle lägga grunden för en ny yttrandefrihetsgrundlag. Lagen trädde i kraft 1991 och vilade tungt på Schöiers beredning. I sin bok lyfter Jerker Norin ett citat ur slutbetänkandet, som enligt honom själv tydligt bär Hans Schöiers prägel:

"Man måste vara uppmärksam på risken för att detaljerade motiveringar för yttrandefriheten kan skrivas om till lika detaljerade förbehåll för den."

Även efter pensioneringen från Kuriren 1989 behöll Hans Schöier sitt starka engagemang för yttrandefriheten, bland annat genom att på de stora tidningarnas debattsidor slå vakt om att svensk tryckfrihets- och offentlighetstradition inte skulle naggas i kanten vid medlemskapsförhandlingarna med EU.

Hans Schöier levde sina sista år i Bagarmossen i Stockholm. Men dottern Isa Schöier säger att intresset för tidningen bestod, även efter att han flyttat från länet.

– Arbetet på Eskilstuna-Kuriren var betydelsefullt för honom. Han behöll sitt intresse och sin passion för politik, och följde tidningen så länge han orkade, säger Isa Schöier.

Hans Schöier blev 93 år.