Den som vill skydda ett privilegium har det lÀttare om mÄnga tror att förÀndring leder till orÀttvisor och stora ekonomiska störningar.
Det Àr sÄdana förestÀllningar som Finanspolitiska rÄdet vill skingra med sina fÀrska rÀkneexempel pÄ skattereformer med en omfattning pÄ cirka 50 eller 75 miljarder.
De sex nationalekonomerna i rÄdet har uppgiften att ge riksdag och regering starkare beslutsunderlag. Nu har de anvÀnt databaser och avancerade statistiska modeller för att berÀkna effekter av en mer omfattande skattereform med den inriktning som fyra partiers januariprogram (S, MP, C, L) pekar fram mot.
Vad rĂ„det visar Ă€r inte smĂ„saker: Ett skattesystem som bĂ„de Ă€r enklare och mer samhĂ€llsekonomiskt effektivt, och bygger pĂ„ principerna frĂ„n den förra stora skattereformen 1990-91, kan utformas sĂ„ att bĂ„de inkomstfördelning och skatteintĂ€kter förblir âpraktiskt taget oförĂ€ndradeâ. FörĂ€ndringarna inom olika inkomstskikt tar i stora drag ut varandra.
De har rÀknat pÄ flera tiotals miljarder i sÀnkt skatt pÄ löntagares och företagares arbetsinkomster, genom dels minskad statlig inkomstskatt, dels omgjorda och utökade grundavdrag. à andra sidan görs beskattningen av kapitaltillgÄngars avkastning enhetlig och fÄr samma skattesats, Àven för vÀrdet av att bo i en Àgd bostad. Dessutom finansieras en del av inkomstskattesÀnkningen med att en enhetlig moms med 21 procent ger nÄgra miljarder mer Àn de nuvarande tre momsnivÄerna.
SÄdana hÀr resultat, dÀr det lönar sig bÀttre att arbeta, samtidigt som olika slags kapital behandlas likvÀrdigt, och inkomstskillnaderna inte blir sÀrskilt mycket förÀndrade, kan rimligen uppnÄs med flera olika varianter av en skattereform, inte bara de bÄda skisser rÄdets ekonomer kört genom datorerna. I ett politiskt beslut behöver lÄngt fler pusselbitar fogas ihop. Exempelvis kan Àven barnbidragen dÄ anvÀndas för att göra reformen balanserad.
Men Finanspolitiska rÄdet gör politiken och samhÀllsdebatten en viktig tjÀnst nÀr rÄdet slÄr sönder förestÀllningen att stor sÀnkning av skatt pÄ arbete Àr detsamma som att ekonomiska klyftor i samhÀllet blir avsevÀrt större. SÄ var det inte vid den stora skattereformen för 30 Är sedan och sÄ Àr det inte heller i dag.
DÀrmed gör Finanspolitiska rÄdet det ocksÄ lÀttare att fÄ en klargörande diskussion av hur flera av senare Ärtiondens skatteförÀndringar inte bara motverkat en effektiv samhÀllsekonomi. De har skapat intressegrupper som i praktiken motverkar arbetsvÀnliga skatter. FrÀmst vill de i stÀllet slÄ vakt om undantag och förmÄnsregler som gett dem privilegier, och som samtidigt ökat ekonomiska klyftor mellan storstad och landsbygd, och medfört att hyresboende missgynnas.
Sverige har verkligen en avsevĂ€rt hĂ„rd beskattning av löneinkomster för dem med vĂ€lbetalda jobb i nĂ€ringsliv, sjukvĂ„rd och pĂ„ annat hĂ„ll. ĂndĂ„ har mĂ„nga som har det bra stĂ€llt en klart förmĂ„nlig skattebehandling. Somliga som blir rika skattar mindre Ă€n sĂ„dana som har samma inkomst och arbetar i kvalificerade yrken men har ytterst hĂ„rd arbetsbeskattning.
En förklaring Àr en serie kryphÄl som gynnar vissa yrken. De sÄ kallade 3:12-reglerna har urartat till att arbetsinkomster för vissa grupper av höginkomsttagare kan förklÀdas till kapitalinkomst med sÀrskilt lÄg skattesats. En Ànnu större förklaring Àr kapitalbeskattningens markanta förmÄnsbehandling av bostadsÀgande, skuldsÀttning och kapitalvinster.
En verkligt stor skattereform Àr ett av de mest utprÀglat liberala projekten som januariprogrammet frÄn S, C, L och MP kan möjliggöra. Men den Àr ocksÄ en förutsÀttning för att ekonomin ska kunna Ästadkomma skattebaser som kan bÀra de utgifter för vÄrd, utbildning och sÀkerhet som sÄvÀl dessa fyra som andra partier vill ha. En sÄdan skattereform Àr ett flerÄrsarbete. Men den behöver pÄbörjas med en rejÀl etapp till 2022 dÀr steg framÄt tas i alla huvudfrÄgor.
Finanspolitiska rÄdets inspel Àr till god ledning i mycket. Men inte i allt. MÄlet att förenkla har drivits alltför lÄngt och ensidigt nÀr bÄde jobbskatteavdrag och grundavdrag tÀnks bli utbytta mot ett ganska stort Ärligt skattefritt grundbelopp. Detta skulle bli mycket gynnsamt för deltidsarbete, men Finanspolitiska rÄdets berÀkning tyder pÄ att mÄnga heltidsarbetande ÀndÄ skulle fÄ föga förbÀttring av vad en ökad löneinkomst ger efter skatt.
Viktigast för att komma vidare Àr dock att skattedebatten efter detta blir mer konstruktiv.
