PĂ„ en presskonferens i början av februari meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de vill lĂ€gga ned sin egen myndighet, Statens institutionsstyrelse (Sis), som ansvarar för den statliga barn- och ungdomsvĂ„rden. âDet Ă€r dags att stĂ€nga ett kapitel för att pĂ„börja ett nytt, konstaterade socialtjĂ€nstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
Regeringen tillsatte dÀrför en utredning som fÄtt till uppgift att göra om barn- och ungdomsvÄrden i grunden och föreslÄ en helt ny organisation.
Det var inte en dag för tidigt, Àven om det lÄngt ifrÄn Àr tillrÀckligt.
à r efter Är har larm om övergrepp och missförhÄllanden avlöst varandra. Ord som vÄld, hot krÀnkningar, övergrepp och otrygghet har alltför ofta anvÀnts för att beskriva Sis verksamhet, dÀr samhÀllets mest utsatta barn och unga skulle fÄ chansen att skapa sig ett fullvÀrdigt liv.
De flesta som placerats pĂ„ Sis-hemmen tvĂ„ngsvĂ„rdas med stöd av lagen med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga (LVU). Det kan exempelvis röra sig om missbruksproblematik eller âannat social nedbrytande beteendeâ. Men pĂ„ hemmen finns Ă€ven unga som begĂ„tt grova brott och avtjĂ€nar pĂ„följden sluten ungdomsvĂ„rd.
Förra Äret var de yngsta inskrivna tio Är gamla.
Enligt Sis har 79 procent av barnen och ungdomarna minst en faststÀlld psykiatrisk diagnos. 53 procent har minst tvÄ diagnoser och 27 procent minst tre diagnoser. OmvÄrdnadsbehoven Àr stora och komplexa.
Men barnen och ungdomarna pĂ„ Sis-hemmen fĂ„r âlĂ„ngt ifrĂ„n alltid en effektiv vĂ„rd och behandlingâ skriver Riksrevisionen i en ny granskning. Enligt revisionens bedömning finns det olĂ€mplig personal pĂ„ alla de ungdomshem som besökts under granskningen. Vissa lokaler har varit slitna och smutsiga.
Bristerna medför ökande risker för att barnen och ungdomarna Äterfaller i kriminalitet, missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende, med stora monetÀra och mÀnskliga kostnader för sÄvÀl samhÀlle som individ till sin följd.
Riksrevisionen Àr den senaste i en lÄng rad tunga statliga instanser som framför svidande kritik mot Sis verksamhet. Tidigare har bland annat Inspektionen för vÄrd och omsorg (Ivo), Riksdagens ombudsmÀn (JO), Statskontoret och Barnombudsmannen slagit larm.
Enligt Brottsförebyggande rÄdet (BrÄ) riskerar unga att bli mer kriminella pÄ SiS-hemmen, bland annat rekryteras mÄnga unga som Àr inblandade i skjutningar dÀr.
Kritiken har Ă€ven kommit frĂ„n civilsamhĂ€llet. BarnrĂ€ttsorganisationerna Childhood och BarnrĂ€ttsbyrĂ„n har exempelvis tagit fram rapporten âVem ska tro pĂ„ mig?â som granskar förekomsten av krĂ€nkningar och sexuella övergrepp pĂ„ de statliga ungdomshemmen.
Kritiken mot Sis handlar bland annat om bristande ledning, styrning och rÀttssÀkerhet samt brister i personalens bemötande och konflikthantering.
Sis ledning har Äterkommande lovat bot och bÀttring. De senaste Ären har det ocksÄ skett vissa förbÀttringar. Men pÄ det stora hela Àr de grundlÀggande bristerna i verksamheten för omfattande för att förbÀttringarna som skett ska göra nÄgon egentlig skillnad.
Att myndigheten lÀggs ned och ersÀtts av en ny organisation Àr dÀrför helt befogat. Men det kommer ta Är innan en ny fungerande organisation finns pÄ plats.
Maria Medée-Almroth, projektledare för Riksrevisionens granskning, understryker dÀrför att det finns ÄtgÀrder som staten bör vidta hÀr och nu för att förbÀttra situationen (SVT 2/5).
Det har hon rÀtt i. De barn och unga som tvÄngsvÄrdas i dag fÄr inte lÀmnas i sticket. Kraven pÄ Sis att förbÀttra verksamheten mÄste dÀrför fortsatt vara hÄrda och precisa. VanvÄrden kan inte accepteras.
En viktig del av Riksrevisionens granskning Àr att den Àven visar att bristerna inte enbart finns inom Sis verksamhet pÄ hemmen och pÄ sjÀlva myndigheten. Tillkortakommandena finns Àven i regelverken som omger tvÄngsvÄrden, exempelvis regelverket för in- och utskrivning till och frÄn ungdomshemmen. I dag finns det exempelvis inga krav pÄ att de som fattar beslut om tvÄngsvÄrd ska ha kunskap om utsatta ungdomar och socialt arbete.
Riksrevisionen ger Àven kÀnga till regeringen. Den har inte gett Sis tillrÀckligt tydliga instruktioner om vilken vÄrd och behandling som ska ges pÄ ungdomshemmen.
Regeringen kan dÀrför redan nu förbÀttra en del av verksamheten, genom att skÀrpa lagar, regler och sina egna instruktioner till myndigheten.
I direktivet till utredningen som ska ta fram ett förslag pĂ„ en ny utformning av den statliga barn- och ungdomsvĂ„rden gĂ„r det att lĂ€sa att den ska vara utformad sĂ„ att den kan ge barnen och ungdomarna âden vĂ„rd, trygghet, sĂ€kerhet, omvĂ„rdnad och utbildning som krĂ€vs. KrĂ€nkningar, vĂ„ld och sexuella övergrepp och otillbörliga tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rder fĂ„r inte förekomma över huvud tagetâ, slĂ„s det fast.
Det borde vara sÄ sjÀlvklart att det inte skulle behöva skrivas.