Vad menar Ryssland med ”fred”?

Foto: Mats Edman

GÀstkrönika2024-07-16 05:02
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Fred. Det Àr ett potent ord, tacksamt att anvÀnda ocksÄ för dem som vill nÄgot annat. Ryssland gör det sedan en tid, ibland med hjÀlp av kompisar som Ungerns premiÀrminister Viktor Orbån. Man pepprar informationsflödet med budskap om att man vill förhandla, men att Ukraina och dess vÀnner i vÀst vÀgrar.

Det Ă€r i regel oprecist, kĂ€nsloladdat, repetitivt – fred, fred, fred. Men det förekommer Ă€ven konkreta pĂ„stĂ„enden, som att Ryssland var villigt till en uppgörelse pĂ„ vĂ„ren 2022. NĂ„got som Ukraina ska ha sagt nej till efter pĂ„tryckningar frĂ„n vĂ€st. Putin visade till och med upp ett papper, som han pĂ„stod var ett nĂ€stan undertecknat fredsavtal, inför nĂ„gra afrikanska ledare som besökte Moskva sommaren 2023.

Men hur var det i verkligheten? FöretrÀdare för Ukraina och Ryssland möttes mycket riktigt i slutet av februari 2022, nÄgra dagar efter det ryska anfallet, följt av tvÄ möten till, alla tre i Belarus. En fjÀrde förhandlingstrÀff Àgde rum 29 mars i Istanbul.

Tanken efterĂ„t var att sidorna skulle formulera en kommunikĂ© som sammanfattade vad man var överens om. Ryssland skulle överge sin strĂ€van att tvinga bort den ukrainska politiska ledningen. Ukraina gick med pĂ„ att stĂ„ utanför militĂ€ra allianser – men skulle kunna bli medlem i EU – i utbyte mot trovĂ€rdiga sĂ€kerhetsgarantier frĂ„n vĂ€stlĂ€nder.

FrÄgan om Krims tillhörighet skulle skjutas upp i 15 Är. Vad som skulle hÀnda med omrÄden i Donetsk och Luhansk lÀn som Ukraina inte kontrollerat skulle diskuteras mellan Zelenskyj och Putin i ett separat möte.

Som synes var de utestÄende frÄgorna och mÀngden djÀvul i detaljerna sÄ omfattande att ett fredsavtal var lÄngt borta. De tvÄ sidorna kunde inte ens enas om innehÄllet i kommunikén, trots att man haft ett antal videomöten efter Istanbul dÀr man skickat förslag fram och tillbaka. Vissa ryska krav var oacceptabla för ukrainarna, som att ryska sprÄket skulle likstÀllas i status med ukrainskan samt att politiska organisationer som Ryssland ser som extremistiska skulle förbjudas i Ukraina.

Men nÄgra saker Àr oomtvistliga: Ukraina var villigt att strÀcka sig lÄngt, förhandla och komma överens, trots att alla tidigare avtal med Ryssland inte visat sig vara vÀrda pappret de skrivits pÄ. Och ukrainarna fortsatte prata med ryssarna ett par veckor in i april 2022, alltsÄ Àven efter att Rysslands massakrer pÄ civila i Butja och pÄ andra platser i Kiev lÀn avslöjats.

SĂ„ var stĂ„r vi i dag? 

Ja, den person som Zelenskyj var tĂ€nkt att ingĂ„ en fredsuppgörelse med, Vladimir Putin, Ă€r internationellt efterlyst för krigsbrott – kidnappning av ukrainska barn. Det gör honom omöjlig som samtalspart. Den ryska regimen har ocksĂ„ förklarat att fyra ukrainska lĂ€n – Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – numera Ă€r en del av Ryssland.

Den ryske diktatorns centrala fredskrav Àr att Ukraina avtrÀder de fyra lÀnen till Ryssland, alltsÄ drar bort sina trupper bland annat frÄn lÀnshuvudstÀderna Zaporizjzja och Cherson. Miljoner ukrainska medborgare ska placeras under ockupation eller tvingas lÀmna sina hem. Den ryska armén ska fÄ parkettplats för anfall mot Ukrainas industriella huvudstad Dnipro och kan vid lÀmpligt tillfÀlle Äteruppta offensiven mot Odessa via Mykolajiv.

Den som pÄ allvar tror att detta Àr vÀgen till fred lever i en farlig fantasivÀrld.

Alex Voronov Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala nyhetsbyrÄn och tidigare politisk redaktör pÄ tidningen