Alex Voronov: Vad menar Ryssland med ”fred”?

Fred. Det är ett potent ord, tacksamt att använda också för dem som vill något annat. Ryssland gör det sedan en tid, ibland med hjälp av kompisar som Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Man pepprar informationsflödet med budskap om att man vill förhandla, men att Ukraina och dess vänner i väst vägrar.

Det är i regel oprecist, känsloladdat, repetitivt – fred, fred, fred. Men det förekommer även konkreta påståenden, som att Ryssland var villigt till en uppgörelse på våren 2022. Något som Ukraina ska ha sagt nej till efter påtryckningar från väst. Putin visade till och med upp ett papper, som han påstod var ett nästan undertecknat fredsavtal, inför några afrikanska ledare som besökte Moskva sommaren 2023.

Men hur var det i verkligheten? Företrädare för Ukraina och Ryssland möttes mycket riktigt i slutet av februari 2022, några dagar efter det ryska anfallet, följt av två möten till, alla tre i Belarus. En fjärde förhandlingsträff ägde rum 29 mars i Istanbul.

Tanken efteråt var att sidorna skulle formulera en kommuniké som sammanfattade vad man var överens om. Ryssland skulle överge sin strävan att tvinga bort den ukrainska politiska ledningen. Ukraina gick med på att stå utanför militära allianser – men skulle kunna bli medlem i EU – i utbyte mot trovärdiga säkerhetsgarantier från västländer.

Frågan om Krims tillhörighet skulle skjutas upp i 15 år. Vad som skulle hända med områden i Donetsk och Luhansk län som Ukraina inte kontrollerat skulle diskuteras mellan Zelenskyj och Putin i ett separat möte.

Som synes var de utestående frågorna och mängden djävul i detaljerna så omfattande att ett fredsavtal var långt borta. De två sidorna kunde inte ens enas om innehållet i kommunikén, trots att man haft ett antal videomöten efter Istanbul där man skickat förslag fram och tillbaka. Vissa ryska krav var oacceptabla för ukrainarna, som att ryska språket skulle likställas i status med ukrainskan samt att politiska organisationer som Ryssland ser som extremistiska skulle förbjudas i Ukraina.

Men några saker är oomtvistliga: Ukraina var villigt att sträcka sig långt, förhandla och komma överens, trots att alla tidigare avtal med Ryssland inte visat sig vara värda pappret de skrivits på. Och ukrainarna fortsatte prata med ryssarna ett par veckor in i april 2022, alltså även efter att Rysslands massakrer på civila i Butja och på andra platser i Kiev län avslöjats.

Så var står vi i dag? 

Ja, den person som Zelenskyj var tänkt att ingå en fredsuppgörelse med, Vladimir Putin, är internationellt efterlyst för krigsbrott – kidnappning av ukrainska barn. Det gör honom omöjlig som samtalspart. Den ryska regimen har också förklarat att fyra ukrainska län – Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – numera är en del av Ryssland.

Den ryske diktatorns centrala fredskrav är att Ukraina avträder de fyra länen till Ryssland, alltså drar bort sina trupper bland annat från länshuvudstäderna Zaporizjzja och Cherson. Miljoner ukrainska medborgare ska placeras under ockupation eller tvingas lämna sina hem. Den ryska armén ska få parkettplats för anfall mot Ukrainas industriella huvudstad Dnipro och kan vid lämpligt tillfälle återuppta offensiven mot Odessa via Mykolajiv.

Den som på allvar tror att detta är vägen till fred lever i en farlig fantasivärld.

Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen