Tio goda nyheter från februari

1. Att testa läkemedel kräver ofta mycket tid, mycket pengar och djurförsök. Nu har forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Harvard Wyss Institute hittat ett nytt sätt att utföra läkemedelstester, med hjälp av chip som simulerar hur olika organ påverkas. Därmed blir testerna effektivare och inte beroende av djurförsök. 

2. Tjuvjakten på noshörningar i Kenya har minskat rejält de senaste åren: 2019 sköts endast fyra noshörningar i landet. Det är mycket tack vare ny utrustning, till exempel infraröda kameror, som kan upptäcka en människa på en kilometers avstånd. På så sätt har 300 tjuvjägare kunnat gripas. 

 

3. Forskare vid KTH har visat att klimatförbättrande åtgärder har en rad positiva sidoeffekter. Det är främst minskade luftföroreningar som påverkar folkhälsan positivt och minskar vårdkostnaderna. Varje år dör 8 000 personer i Sverige till följd av luftföroreningar.

4. Mossa kan suga upp luftföroreningar, men har svårt att växa i städer. Nu har spanska forskare hittat ett sätt att få mossa att växa på betong. En extra fördel är att mossan kan absorbera solljus och hjälpa till att reglera inomhustemperaturen. 

5. En analys från Sveriges Lantbruksuniversitet och Roskilde Universitet i Danmark visar att det går att minska användningen av kvävelgödsel med en dryg fjärdedel, genom att samodla baljväxter och spannmål. Dessutom skulle 115 miljoner hektar åkermark kunna sparas. Detta kan ge ekonomiska och miljömässiga vinster.

6. Bilderna på hur 53-åriga Dagmar Turner spelade violin under sin egen hjärnoperation sprids nu över världen. Genom att spela medan operationen genomfördes kunde Turner, violinist vid Isle of Wights symfoniorkester, hjälpa kirurgerna vid King’s College Hospital att ta bort så mycket som möjligt av hennes tumör utan att skada finmotoriken.

7. Forskare vid Massachusetts Institute of Technology har tack vare artificiell intelligens (AI) tagit fram en ny sorts antibiotika. Med en AI-algoritm kunde forskarna på bara några dagar analysera över hundra miljoner kemiska föreningar för att se vilka som skulle kunna fungera som antibiotika. Det nya ämnet, Halicin, har visat sig effektivt mot bakterier som i dag är antibiotikaresistenta. 

8. 2019 ökade solelen med 70 procent, enligt Energimyndighetens uppskattning. Eftersom en så stor andel av Sveriges inhemska elproduktion redan är fossilfri är det tveksamt om det leder till minskade utsläpp här. Däremot kan det minska behovet av vattenkraft på sommaren, möjliggöra mer export av fossilfri el och bli ett viktigt tillskott då elanvändningen spås öka i framtiden. 

9. Kondensationsstrimmor som kan uppstå efter flygplan har allvarliga klimateffekter, eftersom de fångar in värme som strålar upp från Jordens yta. En ny studie från Imperial College London visar dock att de skadliga effekterna kan minskas med mer än hälften, bara genom att ändra flyghöjden för vissa plan till områden där kondensationsstrimmor inte kan uppstå.

10. Efter skogsbränderna i Australien har el- och telefonnäten i många landsbygdssamhällen slagits ut. Projektet Resilience Energy Collective ser dock till så att solpaneler kommer på plats snabbt till exempelvis system för nödkommunikation. Det sparar på både miljön och tid eftersom brandmän i området tidigare förlitade sig på dieselgeneratorer, som kunde ta fem timmar per dag att fylla på.

Emanuel Örtengren är fristående skribent.