En Birkin-västa från Hermes, kostar över 100 000 kronor.
Gästkrönika
Influeraren Magdalena Graaf har blivit rånad. Men det är inte innehållet i väskan som är borta, utan själva väskan. Eller snarare: Väskorna. Omkring 20 stycken, till ett sammanlagt värde av hundratusentals kronor.
“Sorgen efter att ha blivit plundrad är total”, skriver Graf på Instagram. Det är en fullt legitim känsla. Att bli utsatt för ett inbrott innebär inte bara stölden i sig, utan också och obehaget och rädslan som uppstår av att främmande människor har varit inne i ens hem.
Frågan är dock varför Magdalena Graaf äger väskor för hundratusentals kronor. Hon skriver att hon bland annat ser väskorna som investeringar.
Tyvärr är det oftast en jättedålig idé att investera i bruksvaror eftersom de tappar i värde så fort de används. Män har redan insett detta, genom det smärtsamma uppvaknandet när luften gick ur andrahandsmarknaden för både sneakers och klockor.
Det är snart 20 år sedan författaren och regissören Sisela Lindboms roman “De skamlösa” satte igång det som kommit att kallas för “väskdebatten”. Romanen var en avancerad satir över hur unga, svenska, yrkesarbetande kvinnor inspirerats av den amerikansk överkonsumtion som bland annat förekommer i tv-serien Sex and the city. Ett fenomen som kunde betraktas som relativt nytt under början och mitten av 00-talet.
Sedan dess har handväskan blivit en symbol för just överdriven lyxkonsumtion. Minns till exempel när danska Socialdemokraternas ledare Helle Thorning-Schmidt började kallas för “Gucci-Helle” 2005 och diskussionen under 2010 om Mona Sahlins röda Louis Vuitton-väska, som då kostade 6 000 kronor. Omräknat i dagens penningvärde skulle Sahlins väska ha kostat 8 000 kronor. Det är mycket pengar. Men den svenska skvalpvalutan har gjort att priserna på europeiska lyxvaror har stigit till absurda nivåer. En av de vanligaste väskmodellerna som svenska medelinkomsttagarkvinnor vill “unna sig” är Mulberrys modell Bayswater som i dag kostar 17 000 kronor. En annan är Louis Vuittons “Speedy Bag” som landar på 20 000 kronor.
“Jag hade förtjänat den”, är inte sällan en kommentar som kläcks när en monogramprydd väska visas upp. Frågan är dock vad ägarinnan har förtjänat. Allra mest är det rimligtvis att få höra sanningen. Nämligen att flera generationer kvinnor har blivit grundlurade av både tv-serier och influerare. En handväska är ingen investering. Den är själva symbolen för pengar som kastats i sjön.
Johanna Schreiber är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån
Johanna Schreiber.