Det började med en uppgift pÄ en sommarskola 2011, arrangerad av Stockholms universitet. Ett antal gymnasieelever skulle ta reda pÄ halten av pfas, en lÄnglivad högflourerad kemikalie, i sitt eget dricksvatten. SammanstÀllningen visade normala vÀrden, förutom i provet frÄn en elev som bodde i Tullinge, söder om Stockholm. Det visade pÄ skyhöga vÀrden.
Ă ret dĂ€rpĂ„ visade en studie frĂ„n Livsmedelsverket en kraftigt ökad halt av pfas i blodet pĂ„ gravida kvinnor i Uppsala mellan 1986 och 2010. Men det var först 2013 nĂ€r invĂ„narna i Kallinge i Blekinge upptĂ€ckte att deras dricksvatten var förgiftat som pfas-diskussionen skulle explodera. âDet Ă€r frapperande att riskerna med pfas-förorening av grundvatten inte lyftes fram i stor skala förrĂ€n föroreningarna i Tullinge och Uppsala upptĂ€cktesâ, konstaterade en statlig utredning i mars 2016.
Pfas finns överallt och har anvĂ€nts sedan omkring 1950. Mycket höga koncentrationer finns i det brandskum som exempelvis anvĂ€ndes pĂ„ brandövningsplatser, civila och militĂ€ra. Det var vĂ€ldigt effektivt för att slĂ€cka brĂ€nder och betraktades lĂ€nge som ofarligt. âSkummet Ă€r mĂ„ttligt hĂ€lsovĂ„dligt och biologiskt nedbrytbartâ, som det stod i ett informationsblad 1989.
Runt millennieskiftet började man lÀra sig mer om pfas och dess beslÀktade Àmnen och restriktioner infördes. Men ingen gjorde Ànnu kopplingen mellan perifera brandövningsplatser och vattnet i kranarna, trots att flygplatser med fördel placeras pÄ grusÄsar dÀr det inte sÀllan ocksÄ finns stora grundvattentÀkter.
GrundvattentÀkten i Kallinge stÀngdes av och vattnet i Uppsala började renas med aktivt kol.
Diskussionen om pfas-halter har gĂ„tt hög de senaste tio Ă„ren. De svenska grĂ€nsvĂ€rdena Ă€r fortfarande högt satta vid en internationell jĂ€mförelse. âStoppa pfasâ, Ă€r Naturskyddsföreningens slutsats efter en studie som visar att över fem miljoner svenskar har pfas i dricksvattnet.
För Kallingeborna var dock frÄgestÀllningen en annan: Hur mycket pfas fick vi i oss innan det blev stopp? Kommer vi att bli sjuka nu? Kemikalierna finns ju kvar i kroppen och blodprov visade pÄ kraftigt förhöjda halter. Det finns paralleller med en ort i West Virginia, USA, med liknande förutsÀttningar. DÀr har en studie visat pÄ ökad förekomst av vissa cancertyper, sköldkörtelsjukdomar, infertilitet med mera.
Det finns mycket som tyder pÄ att det slarvats rejÀlt med brandskummet intill den stora vattentÀkten vid den lilla orten Kallinge. Men varken staten eller det kommunala vattenbolaget har velat ta ansvar. De rÀttsliga processerna följs i dokumentÀren Förgiftade (SR P1). Alla i styrelsen i Pfas-föreningen som bildades 2015 har blivit sjuka, nÄgra har dött. Domstolarna anser det inte bevisat att pfas orsakat sjukdomarna, men kanske kan de höga halterna i sig klassas som personskada? Högsta domstolen har beviljat föreningen prövningstillstÄnd.
En av medlemmarna beskriver kÀnslan som Kallingebo i dag. Han ser det som att alla fÄr en skÄl med lotter som man fÄr ta genom livet. Det gÄr oftast bra, men man kan drabbas av otur. I Kallingebornas fall har staten lagt i ytterligare ett antal nitlotter i skÄlen.
Hur mĂ„nga extra nitlotter har Uppsala fĂ„tt? Hur mycket brandskum anvĂ€ndes pĂ„ flygbasen Ărna eller nĂ€r man slĂ€ckte den stora torvbranden? En liten pusselbit kommer kanske av att Försvarsmakten nu tvingas lĂ€mna ut rapporten om sin pfas-anvĂ€ndning pĂ„ Ărna (UNT 18/9).
Processerna tar tid. Forskningen tar Ànnu lÀngre tid. De slutliga svaren om pfas kommer i framtiden. Men till skillnad frÄn pÄ 1900-talet gÄr vi med det giftiga Àmnet som en kompanjon genom livet med öppna ögon.
Johan Rudström Àr ledarskribent pÄ Upsala Nya Tidning (lib). Texten Àr tidigare publicerad dÀr