Tystlåtna och rationella. Absolut. Tillitsfulla, kanske. Konflikträdda, helt säkert. Men lagom? Nej, det är vi svenskar absolut inte.
Lagom. Det brukar heta att något svenskare ord inte finns. Att motsvarigheter saknas för detta ord med sin betydelse av ”inte för mycket, inte för litet”. På samma sätt brukar ordet och dess betydelse kopplas samman med Sverige och det svenska kynnet. Till skillnad från andra nationer och kulturer är vi lugna och behärskade, tysta och rationella.
Vi är landet Lagom, helt enkelt.
Och visst finns det nationella särdrag som utmärker oss och våra nordiska grannar. Tystlåtna och rationella. Absolut. Tillitsfulla, kanske. Konflikträdda, helt säkert. Men lagom? Nej, det är vi absolut inte.
Om något är vi extremernas land. Åtminstone sedan efterkrigstiden har vi alltid intagit en extremposition. Antingen är vi oerhört för något, och alla är med på tåget, eller så är vi tvärtemot. Mellanlägen verkar inte existera.
Det framgår tydligt i den återkommande undersökningen om värderingar runt om i världen, World Value Survey. Under mer än 40 år har personer i 97 länder intervjuats om traditionella värderingar, individens framtid och självförverkligande bland annat. Av detta har det tagits fram en kulturkarta. Sveriges placering är en extrempunkt. I ensam majestät längst upp i högra hörnet på kartan tronar vi, med sekulära värderingar och tro på självförverkligande som inga andra.
Extrempositionen för det självbetitlade landet Lagom går igen även i politiken. Också där är det ofta antingen eller.
Länge var nästan hela det officiella Sverige överens om behovet av en generös flykting- och invandringspolitik. Sedan inträffade flyktingkrisen 2015 och allt vändes upp och ner. För någon gradvis justering av den tidigare dogmen blev det inte. Nu tävlar i stället de stora partierna om vem som kan vara tuffast mot invandring.
Natofrågan är ett annat exempel, låt vara att detta triggades av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Från att vara helhjärtat emot är vi nu helhjärtat för.
Skärmar i förskolan får inte ta för mycket plats, men kan i vissa fall fungera bra som hjälpmedel.
På Expressen Debatt (17/3) skriver Jenny Frisk, innehållschef för Utbildningsradions barnutbud, om regeringens frustande motstånd mot skärmar och digitala hjälpmedel i förskolan och skolan. Att som tidigare tro att surfplattor och datorer kan ersätta böcker och traditionella läromedel och även blunda för de problem som följer av för mycket skärmtid var förstås helt orimligt.
Men återigen misslyckas man med att inta en mellanposition. I stället för det rimliga: skärmar får inte ta för mycket plats, men kan i vissa fall fungera bra som hjälpmedel, landar man i stället i att allt digitalt ska bort. Återigen en helomvändning. Från en extrempunkt till en annan extrempunkt i landet Lagom.
Lagom är kanske ett unikt svenskt uttryck. Det betyder dock inte att vi svenskar är det minsta lagom, även om det kanske vore bra för oss.
Karl Rydå är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats där