SVT:s rapportering (9/4) om den flytande bensinmacken öster om Gotland kom inte en dag för tidigt.
Orsaken till denna miljöfarliga verksamhet är det pristak på den ryska oljan som G7, EU och Australien införde i slutet av 2022 och början av 2023. Olja från Ryssland som säljs över 60 dollar per fat får inte transporteras av västerländska fartyg och får inte försäkras av västerländska försäkringsbolag.
För att kunna sälja oljan till ett högre pris har Ryssland byggt upp en skuggflotta av fartyg som saknar fullgoda försäkringar. De har många gånger oklart ägarskap och fartygen byter namn och flaggning med jämna mellanrum.
Det är gamla båtar med bristfälligt underhåll. De går emellanåt med avstängda AIS-sändare, vilket gör dem osynliga för andra fartyg. De gillar inte att samarbeta med myndigheter – exempelvis vägrar de ofta hjälp av danska lotsar för att ta sig genom Östersjösunden. Och eftersom fartygen bryter mot sanktionerna och därmed förbjuds att ankra i västhamnar tar de till andra metoder för tankning – från en bunkerpråm ute till havs, i det här fallet i svensk ekonomisk zon.
Detta är en tickande miljöbomb. I en underlagspromemoria, som lämnades till regeringen i dagarna berättar Daniel Spiro och Henrik Wachtmeister, båda forskare vid Uppsala universitet, om flera incidenter med ryska skuggfartyg under det senaste året – bland annat utanför Sveriges och Danmarks kuster.
Spiro och Wachtmeister har länge skrivit om skuggflottan ur ett sanktionsperspektiv, men även pekat på det som en miljöfråga. De gör bedömningen att ett oljeutsläpp från en rysk skuggtanker utanför Sveriges kust kommer att placera hela kostnaden för sanering och skador hos svenska skattebetalare. Ett hundraprocentigt oljeläckage från en tanker av den vanligaste typen i skuggflottan uppskattas kosta mellan en och fem miljarder kronor. Men det är data som tagits fram i havsmiljöer med mer gynnsamma förhållanden än den mycket känsliga Östersjön som är ett grunt innanhav med låg vattengenomströmning.
Det finns sätt att stoppa skuggflottan. Spiro och Wachtmeister listar några alternativ. Det kan vara en begränsning av passage eller ett regelrätt förbud mot skuggtankers i Öresund och Stora Bält, samt motsvarande ordning i Engelska kanalen och Gibraltarsundet. Om Sverige och Danmark förbjöd skuggfartyg i sina ekonomiska zoner skulle det likaså stänga Östersjön för den här flottan. Man kan även driva på för att länder utanför väst, men som också utsätts för de här riskerna, som Indien, agerar på liknande sätt.
Ja, Ryssland kommer att svara och vi bör inte ha några illusioner om denna gangsterstats gränslöshet. Men vi har inte heller något nollalternativ. Att göra ingenting är att förvärra situationen – fortsätta fylla på den ryska krigskassan och sitta på en tickande miljöbomb.
Det är anmärkningsvärt att Sveriges regering agerar först när SVT beskrivit vidden av problemet i Östersjön. Men bättre sent än aldrig. Utrikesminister Tobias Billström (M) säger att han ska ta upp saken på EU-nivå och ”inte utesluter någonting”. Gott så. Nu är det upp till bevis.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen