Den avlidnes vilja om arv borde respekteras bättre

Kontakta en begravningsbyrå. Välja ut kista. Sätta in en dödsannons i tidningen och se till att inbjudningar går ut. Beställa blommor. I sorgen efter en närstående är bestyren många. När det sista farvälet är taget och begravningen över, återstår ännu en bit tung administration: bouppteckningen.

Det kan vara en kort och smärtfri historia. Eller bli starten på en upprivande konflikt som splittrar familjen itu, mitt under sorgearbetet. Enligt advokaten Tobias Peedu, som intervjuas som expert i SVT:s nya dokumentärserie Allt går i arv, blir arvstvister allt vanligare.

 

En förklaring ges av änkan Zara, som i serien berättar om hur hon efter sin makes död blev tvungen att sälja deras gemensamma hus. Detta för att ha råd att betala ut arvet åt makens barn från ett tidigare äktenskap. Testamentet paret skrivit, i tron om att det säkrade den efterlevandes möjlighet att bo kvar, skyddade inte.

Förklaringen är att så kallade särkullbarn alltid har rätt att få ut sin del av arvet direkt. När skilsmässor, omgifte och bonusbarn blivit vanligare, riskerar det att ställa till det för fler. Särskilt som bostaden för många är det mest värdefulla de äger. I många fall räcker varken tillgångar ur dödsboet eller änkans egna tillgångar för att kompensera. Skenande bostadspriser på många håll späder också på problematiken.

Förändrade familjekonstellationer, där allt fler kommer i kläm, gör att det finns anledning att se över lagstiftningen. Då är det också klokt att se över den så kallade laglotten – den lagstadgade andel som barnen alltid har rätt till när en förälder går bort.

Systemet med laglott har gamla anor, tillbaka till mitten av 1800-talet då förmögna familjer gärna ville hålla fast egendom inom släkten. Den statliga utredning som 1981 föreslog att den skulle avskaffas kritiserades hårt. Att arvsreglerna hade diskriminerat utomäktenskapliga barn fram till 1970 var ett av de främsta argumenten. Avskaffad laglott sågs som ett tillbakasteg för deras nyvunna rättigheter. Stigmat som rådde förr är dock ett minne blott, och bonusbarn är numera ett naturligt inslag i en ny familjebildning efter skilsmässa. Vill föräldern inte aktivt utestänga dem från testamentet kommer de att få sin del. 

Tvister kommer tyvärr alltid uppstå, oavsett lagstiftning. Att en "rätt" att ärva väger tyngre än rätten att bestämma över sina tillgångar är dock märkligt. När släktband knyts i mer varierade och komplicerade knutar vore en bättre utgångspunkt att respektera den avlidnes vilja.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist är fristående liberal skribent.