Ni Àr mÄnga som varit Putins nyttiga idioter, skriver journalisten Lisa Bjurwald i Expressen Kultur (2/3), och lyfter fram en rad exempel pÄ hur skribenter och debattörer under mÄnga Är förmildrat, försvarat eller urskuldat ett allt aggressivare Ryssland.
Minnesgoda lĂ€sare kanske kastas tillbaka till 1990-talet, dĂ„ en het debatt om "medlöparnaâ till den sovjetiska regimen tvingade fram avböner och ursĂ€kter. Den tidigare folkpartiledaren Per Ahlmark tillhörde dem som med skĂ€rpa och frenesi kastade ljus pĂ„ de som â medvetet eller omedvetet â hade försvarat förtrycket.
Det kan tyckas oviktigt att fokusera pĂ„ enskilda debattörers Ă„sikter nĂ€r kriget rasar i Ukraina. Men ett annat sĂ€tt att se pĂ„ det Ă€r att vi mĂ„ste ta samhĂ€llsdebatten och dess konsekvenser pĂ„ allvar. NĂ€r Johan Croneman kallar den sĂ€kerhetspolitiska debatten "oanstĂ€ndigt ensidigâ och menar att det "knappast Ă€r möjligtâ att anklaga Ryssland för expansionism (DN 18/1), Ă€r det möjligen en smĂ„sak, men Ă€ndĂ„ ett bidrag till den diskurs som i Sverige gör gĂ€llande att hotbilden Ă€r kraftigt överdriven.
SÄdana exempel finns det tyvÀrr fler av, lÄngt fler Àn Bjurwald fÄr plats med i sin text. Sveriges tidigare Moskvaambassadör Sven Hirdman upprepade sÄ sent som dagarna innan invasionen sin uppfattning om att rÀdslan för Ryssland Àr överdriven. Tidigare utrikesministern Hans Blix har pÄ samma sÀtt under lÄng tid manat oss att förstÄ att Rysslands ambitioner bara handlar om dess egen sÀkerhet och Natos pÄstÄdda expansion, snarare Àn om viljan att ÄterupprÀtta landets fornstora dar. I mitten av februari jÀmförde Blix i Studio Ett (14/2) situationen i Ukraina med Kubakrisen 1962, och menade att Ryssland nu agerar pÄ ungefÀr samma sÀtt som USA gjorde nÀr Sovjetunionen ville placera missiler pÄ Kuba.
Kalla krigets vĂ€rldsbild, med sina "intressesfĂ€rerâ och "buffertzonerâ har dröjt sig kvar i den svenska debatten, och man kan hĂ€vda att det Ă€r precis den sortens förestĂ€llningar â i Sverige men ocksĂ„ i Europa â som lett till den nuvarande situationen. Vladimir Putin har under 15 Ă„rs tid gradvis trappat upp sina aggressioner. Men det har bortförklarats med att Putin bara svarar pĂ„ Natos "expansionâ.
Det Àr dags att göra upp med den bilden en gÄng för alla. Ukraina har rÀtt att nÀrma sig EU och Nato dÀrför att de Àr ett sjÀlvstÀndigt land. Idén om att vÀst skulle hÄlla emot för att bevara terrorbalansen mellan "intressesfÀrerna", urholkar den sjÀlvstÀndigheten. De som varnade för Ryssland har fÄtt rÀtt. Det vore pÄ sin plats för en del debattörer att erkÀnna det.
Joakim Broman Àr fristÄende liberal skribent.