Det Àr svÄrt att hÀnga med i budskapen frÄn StrÀngnÀs majoritetsstyre. Ena dagen vill de vara ett föredöme för öppenhet och dialog. NÀsta dag ser de till att det demokratiska samtalet tystnar. FrÄgan Àr om de ens sjÀlva vet vad de vill?
I mÄndagens tidning (9/10) gick det att lÀsa en replik pÄ en ledare frÄn styret i StrÀngnÀs. De tvÄ ledande politikerna i kommunen, kommunalrÄden Jacob Högfeldt (M) och Anders HÀrnbro (S), skrev att de var bekymrade över innehÄllet i en ledare om den politiska kulturen i StrÀngnÀs.
De tyckte att det var trÄkigt att ledarsidan fÄtt intrycket att varken StrÀngnÀs förtroendevalda eller tjÀnstepersoner svarar pÄ frÄgor, eftersom det gick stick i stÀv mot den anda de ville företrÀda.
âEn central del i vĂ„r majoritetsförklaring Ă€r samtalet, förstĂ„elsen och lĂ€randetâ, skrev de i sin replik och exemplifierade med följande utdrag i förklaringen: "Vi bildar en majoritet, men sluter oss inte. VĂ„rt förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r att den bĂ€sta utvecklingen sker nĂ€r vi pratar mer med varandra Ă€n om varandra."
Det lÄter som de genuint vill jobba för öppenhet och transparens. Det Àr dÀrför bara att beklaga att de i praktiken gör tvÀrtom.
PÄ kommunstyrelsen möte den 4 oktober gÄr det att lÀsa om hur Jacob Högfeldt, som Àven Àr kommunstyrelsens ordförande, pÄ sittande möte initierar en frÄga. Han undrar om styrelsens ledamöter och ersÀttare ska ha en given rÀtt till enskilda möten rörande sakfrÄgor med kommunens tjÀnstepersoner? Han finner att styrelsen inte tycker att politikerna ska ha en sÄdan rÀtt.
Eftersom frĂ„gan initierades och beslutades under mötet finns inget beslutsunderlag â bara ett sammantrĂ€desprotokoll. Men det framgĂ„r Ă€ndĂ„ att en majoritet i kommunstyrelsen mer ser sig sjĂ€lva som arbetsgivare Ă€n som företrĂ€dare för vĂ€ljarna.
I protokollet frÄn mötet slÄs det fast att det Àr viktigt att samma information ges och att eventuella frÄgor hanteras pÄ kommunstyrelsens eller andra nÀmnders möten.
Det finns det inte sÄ mycket att invÀnda emot. Problemet Àr ju bara att tillrÀcklig information inte alltid ges pÄ dessa möten. Delar av oppositionen har exempelvis efterfrÄgat fler skriftliga underlag om den nya simhallen och idrottshallen i Larslunda.
Att företrĂ€dare för oppositionen i den hĂ€r typen av Ă€renden vĂ€nder sig till tjĂ€nstemĂ€nnen med frĂ„gor mĂ„ste ses som naturligt â sĂ€rskilt i en organisation som ska stĂ„ för öppenhet och dialog. Men en majoritet i kommunstyrelsen tolkar det alltsĂ„ inte sĂ„.
I protokollet frĂ„n kommunstyrelsens möte slĂ„r man fast att det Ă€r kommundirektörens ansvar att leda och fördela arbetet inom förvaltningen. Det Ă€r dĂ€rför direktören som fortsĂ€ttningsvis ska fĂ„ besluta om nĂ€r och i vilka fall en politiker ska fĂ„ boka in ett möte. Eller som det stĂ„r i protokollet: âdet kan inte anses lĂ€mpligt eller möjligt att varje enskild ledamot eller ersĂ€ttare har en sjĂ€lvklar rĂ€tt att begĂ€ra möten med tjĂ€nstepersoner.â
Förvisso, men att man gör kommundirektören till en grindvaktare för politikerna i kommunstyrelsen vÀcker ÀndÄ flera frÄgor.
Att arbeta som tjÀnsteperson i en politisk styrd organisation Àr speciellt. Det Àr inte lÀtt att leva upp till alla krav. Men att fullstÀndigt skyddas pÄ det hÀr sÀttet frÄn frÄgor frÄn politikerna i kommunstyrelsen Àr tÀmligen unikt. Som tjÀnsteperson Àr det en del av uppdraget att bli ifrÄgasatt.
I praktiken innebÀr kommunstyrelsens beslut att det bara blir företrÀdare för majoriteten och tjÀnstepersonerna som kan rÀkna med att fÄ tillgÄng till all information om kommunens verksamhet. Oppositionen fÄr nöja sig med att ta del av den information som majoriteten och framför allt kommundirektören tycker Àr lÀmplig.
Med tanke pÄ att politikerna i kommunstyrelsen Àr kommundirektörens uppdragsgivare och chefer blir det en mÀrklig ordning.
Kommunstyrelsens beslut kan fÄ lÄngtgÄende effekter för oppositionen, för öppenheten och det demokratiska samtalet i StrÀngnÀs. Det Àr dÀrför beklagligt att det hastades igenom pÄ sittande möte. Beslut som det hÀr borde krÀva ordentliga underlag och eftertanke.