För att fĂ„ vardagen att gĂ„ ihop Ă€r det inte ovanligt att man faller in i samma mönster om och om igen. Man kör samma vĂ€g till jobbet, lagar samma middagsrĂ€tter vecka efter vecka â och man handlar alltid i samma mataffĂ€r.
Det finns i och för sig inte alltid sÄ mÄnga alternativ att vÀlja mellan. De tre stora butikskedjorna, Ica, Axfood och Coop, har tillsammans en marknadsandel pÄ nÀstan 90 procent. Det har lett till en osund marknad dÀr det nÀstan har bildats ett oligopol.
Det finns flera anledningar till detta. En Ă€r att svenskarna Ă€r lojala konsumenterâ trots att matpriserna stiger och att det gĂ„r att handla samma varor billigare i andra affĂ€rer vĂ€ljer mĂ„nga av oss Ă€ndĂ„ vĂ„r gamla vanliga mataffĂ€r.
Men frĂ„gan har Ă€ven en politisk aspekt. LĂ€nge fanns det ett utbrett motstĂ„nd frĂ„n kommunernas sida mot lĂ„gpriskedjor. Som exempel kan man nĂ€mna Lidl som försökte etablera sig i 70 olika kommuner â men fick nobben överallt. I Ă re valde kommunen att sĂ€ga nej till den tyska kedjans erbjudande om att köpa en tomt för 6,6 miljoner kronor för att i stĂ€llet sĂ€lja den till Coop för 2 miljoner kronor.
Att kommunpolitikerna anvÀnt sin makt för att gynna vissa matkedjor i kombination med att vi i Sverige har ett företagsklimat dÀr det Àr svÄrt att slÄ sig in pÄ en etablerad marknad har bidragit till den bristande konkurrensen och dÀrmed högre matpriser.
Det senaste Ären har Àven faktorer som inte har med detta att göra, som den höga inflationen, dÄliga kaffeskördar och problem med internationella försörjningskedjor, bidragit till skenande matpriser. Allt fler svenskar funderar numera mer Àn en gÄng över vilka varor som ska hamna i matkassarna eller inte. Att jaga extrapriser har blivit nÄgot av en folksport.
De höga matpriserna har nu gjort att ett initiativ pÄ sociala medier om att bojkotta matjÀttarna under vecka 12 spridit sig över landet. Framförallt hyllas aktionen att markera mot de stora matvarubutikerna frÄn personer pÄ politikens vÀnsterkant.
Det Àr spÀnnande att Sverige samlade vÀnster helt plötsligt tycks ha blivit marknadsekonomins varmaste föresprÄkare. Bland annat har VÀnsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar gÄtt ut och uppmanat svenskarna att delta i bojkotten mot matjÀttarna.
Det Àr svÄrt att hitta en riskkapitalist med lika stor tilltro till marknadens förmÄga att lösa samhÀllsproblem.
Men vĂ€nsterns nya perspektiv Ă€r Ă€ndĂ„ uppiggande. De har nĂ€mligen helt rĂ€tt. Det Ă€r genom att utnyttja vĂ„r konsumentmakt â bland annat genom att ta sig tid att kolla vilken butik som faktiskt har mest prisvĂ€rda varor och handla i dessa affĂ€rer â som vi bĂ€st kan bidra till att förĂ€ndra hur marknaden ser ut och pressa priserna. Det krĂ€ver att man bryter sina vanor och i stĂ€llet vĂ€ljer att vara aktivt otrogen mot sin vanliga butik.
Ska det fÄ effekt rÀcker det dock inte med en tillfÀllig otrohetsaffÀr under en vecka. Det handlar om en permanent förÀndring.
Och om mÄlet Àr rimligare matkostnader behöver vi Àven anvÀnda vÄr demokratiska makt för att se till att vÀlja politiker som Àr positivt instÀllda till konkurrens och företagsamhet. Det Àr sÄ vi kan skapa en bÀttre fungerande marknad.