Nätstrulet på Swedbank satte många svenskar i en besvärlig situation förra veckan. Det var på torsdagskvällen problemen uppdagades. En del av Swedbanks kunder upptäckte att det fattades pengar på konton. Vissa hade till och med mycket minus. Störningarna drabbade även en del av Sparbankernas kunder.
Ett dygn senare, på fredagskvällen, meddelade Swedbank att problemen hade lösts. Förklaringarna var något löst om en misslyckad uppdatering av systemen. Hela bilden lär vi nog aldrig få, även om det vore lärorikt. Några pengar var inte heller i fara, har bankens besked varit. Kunderna är dessutom skyddade av insättningsgarantier.
Banken har gjort klart att en del kunder kan vänta sig viss ersättning. Bra så. Frågan är hur många som träffas av denna ”generositet”. Och i stunden hjälper inte det de kunder som försökt dra pengar från sitt konto och fått nej. När biljetter till flyg- eller tågresan skulle köpas, eller när matinköp till helgen skulle göras. Då var det svårt att veta hur länge Swedbanks digitala strul skulle pågå. Många tvingades ändra sina planer.
Förtroendet för bankens förmåga att skydda kundernas pengar är nu naggat. Finanssektorn är en förtroendebransch. Bankkunder behöver veta att deras pengar finns när de ska ta ut dem. Kunder som känner sig otrygga riskerar söka sig till konkurrenter. Samtidigt finns det inga garantier att skyddet skulle vara bättre i någon annan bank. Liknande driftstörningar, om än inte lika omfattande, har hänt tidigare i andra banker.
När olyckan väl är framme krävs det att de akuta problemen hanteras så fort och transparent som möjligt. Reparera skadan. Det gäller oavsett om det är frågan om banker, sjukhus eller elnät. Allt sådant är i olika grad uppbundet i digitala system som är sårbara för angrepp och störningar.
Detta och mer därtill kan drabbas av angrepp från fiendeland, terrorister eller andra kriminella. Syftet kan vara påtryckning, sabotage, utpressning eller att stjäla pengar. Men även tillfälliga driftstörningar på grund av slarv och okunskap kan vålla stor skada för många.
Men vid sidan av de krav som kan ställas på samhällskritiska företag har var och en ett eget ansvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar svenskar att ha en summa kontanter i mindre valörer hemma som del av krisberedskapen. Det handlar då om att försöka ta höjd för något betydligt mer allvarligt än ett tillfälligt bankstrul.