SlÄ vakt om det demokratiska i militÀralliansen

Den 4 april förra Ă„ret hissades Finlands flagga utanför Natos huvudkvarter i Bryssel. Den 11 mars i Ă„r Ă€r det Sveriges tur. Äntligen!

Den 4 april förra Ă„ret hissades Finlands flagga utanför Natos huvudkvarter i Bryssel. Den 11 mars i Ă„r Ă€r det Sveriges tur. Äntligen!

Foto: Olivier Matthys

Ledare2024-03-09 07:41
Detta Àr en ledare. StrengnÀs Tidning Àr en liberal tidning.

Den 22 maj 2022 sökte Sverige om medlemskap i Nato. Datum för mÄlgÄng blev den 7 mars 2024. Nu Àr Sverige medlem i Nato.

MÄlgÄngen gör landet sÀkrare. Och vÄrt medlemskap förstÀrker Àven övriga NatolÀnders sÀkerhet. De sisÄdÀr 22 mÄnader som gÄtt sedan Sveriges ansökan om medlemskap lÀmnades in Àr nu till Ànda. Samtidigt som resan som Natoland inleds.

En svensk Natoanslutning har inte alltid varit sjÀlvklar. Vissa partier i Sverige, dÀribland S, har behövt byta fot under stor och offentligt synlig vÄnda. Samtidigt har det varit en naturlig utveckling, inte enbart pÄ grund av kriget i Europa. Sverige har av moraliska och sÀkerhetspolitiska skÀl knutit sig allt nÀrmare Atlantalliansen. Dessa steg har varit och Àr moraliskt, försvarspolitiskt och sÀkerhetspolitiskt motiverade. Sverige hör hemma i denna militÀrallians som till största delen bestÄr av demokratier.

Det Ă€r en viktig sak att fĂ€sta blicken vid. Autokratier av olika sort – frĂ„n diktaturer till andra stater som inte uppfyller grundlĂ€ggande krav pĂ„ fria val och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter – utgör ett hot inte bara mot sina egna medborgare utan Ă€ven omvĂ€rlden i stort. Det konstaterade nyligen representanter frĂ„n V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet i Dagens Nyheters pĂ„ debattplats. SĂ„ Ă€r det. Putinstyrets maffiastat har varit en avgörande del i det krig som Ryssland nu bedriver i Ukraina. De sĂ€kerhetshot som i dag riktas mot Sverige, och mĂ„nga andra demokratier, kommer dessutom frĂ„n förtryckarregimer som Kina, Iran och – Ă„terigen – Ryssland.

Forskarna frĂ„n V-dem gör ocksĂ„ klart att demokratiutvecklingen i vĂ€rlden gĂ„tt utför de senaste Ă„rtiondena. I deras Ă„rliga demokratirapport som slĂ€pptes i veckan framgĂ„r bland annat att andelen av vĂ€rldens befolkning som lever i en autokrati Ă€r mycket större i dag Ă€n för tio Ă„r sedan. 48 procent har blivit 71 procent. Mindre Ă€n en tredjedel av vĂ€rldens befolkning (29 procent) lever i demokratier.

Institutet konstaterar att flera demokratiska komponenter Ă€r under angrepp pĂ„ flera hĂ„ll i vĂ€rlden. SĂ€rskilt ansatt Ă€r yttrandefrihet, men ocksĂ„ föreningsfrihet och rĂ€ttvisa val undergrĂ€vs. Det hĂ€r Ă€r en utveckling som mĂ„ste stĂ€vjas – inte förminskas. Och Ă€ven i Sverige har institutet noterat hur yttrandefriheten naggats i kanten pĂ„ senare Ă„r. Det Ă€r oroande. 

I Östeuropa trĂ€ngs ocksĂ„ demokratiska principer undan till fördel för mer autokratiska motsvarighet, kan man lĂ€sa ut av demokratirapporten. Det Ă€r oroande att demokratin fortsĂ€tter tappa i styrka ocksĂ„ i Nato- och EU-medlemmar som Ungern, Kroatien och RumĂ€nien. Men Ă€ven att rĂ€ttsstatens motstĂ„ndare flyttar fram sina positioner inför EU-valet. PĂ„ andra sidan Atlanten riskerar sabotören Donald Trump Ă„terigen bli president.

De senaste Ärens bakslag för demokratin och det sÀkerhetspolitiska lÀget gör det Àn viktigare att Sverige Àr med och verkar för en sÀkrare omvÀrld. Det görs bÀst som medlem i Nato. Inte utanför alliansen.