Kfast ska i likhet med andra allmännyttiga bolag drivas på affärsmässiga grunder, det vill säga gå med vinst. Det slås till och med fast i den lag som reglerar de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen.
Hur stor vinsten blir varierar. Ägaren, kommunen, kan via sina ägardirektiv kräva en viss avkastning.
Men varför behöver då allmännyttan gå med vinst över huvud taget?
För att den behövs, för att kunna bygga nya bostäder, renovera de man redan har, begränsa hyreshöjningar vid renoveringar eller förbättra servicen till hyresgästerna. Just K-fast står inför stora renoveringsbehov i sina fastigheter: cirka två miljarder kronor den kommande tioårsperioden.
Något som alltså alla hyresgäster, oavsett om de hyr privatbostäder eller kommersiella lokaler, är med och betalar.
Ägaren, kommunen, kan även ta ut en del av vinsten. Men inte hur mycket som helst. Möjligheten att göra en värdeöverföring från bolaget till ägaren begränsas av en lagregel.
Boverket undersöker återkommande hur mycket av vinsten som kommunerna tar ut. Den senaste granskningen som rör räkenskapsåret 2023 och som omfattar 257 bolag visar att de flesta, 69 procent av bolagen, inte gjort någon värdeöverföring alls till kommunen. 29 procent har gjort värdeöverföringar i enlighet med reglerna och 2 procent har gjort överföringar utöver de tillåtna beloppen.
Eskilstuna kommun hör numera till de 29 procent som tar ut utdelning enligt de gällande reglerna. Men så har det inte alltid varit.
Enligt en sammanställning som nyhetsbyrån Siren gjorde för ett år sedan leder Eskilstuna kommunligan över otillåtna värdeöverföringar i Kommunsverige. Mellan 2011—2022 gjordes fem otillåtna överföringar på sammanlagt 347 miljoner kronor från K-fast till kommunen.
Men det var då och nu är nu. Frågan som borde ställas nu är varför Eskilstuna hör till den minoritet som väljer att ta ut vinst över huvud taget.
Till tidningen säger Jimmy Jansson: ”Oavsett om företaget är privatägt eller kommunägt så tar ju ägaren en utdelning. I vårt fall hamnar utdelningen rakt in hos ägarna, det vill säga Eskilstunaborna som äger företagen, den går tillbaks till välfärden.” Han har även gjort liknande uttalanden tidigare.
Men så behöver man inte tänka som ägare. Ett långsiktigt ansvarstagande ägarskap kan i stället gå ut på att man vårdar sina fastigheter eller låter fastighetsbeståndet växa. Det vill säga låter vinsten stanna i bolaget.
Det är heller inte självklart att K-fast hyresgäster, via sin hyra, ska bidra mer än andra kommuninnevånare till välfärden. De betalar, precis som alla andra kommunalskatt. Att de dessutom förväntas avstå en del av sina hyresinbetalningar till kommunen blir i praktiken en extra skatt.
För K-fast ägare, Eskilstuna kommun, är det ett val.
Jimmy Jansson behöver bättre argument för att man ska fortsätta med detta än att alla ägare tar ut utdelning – för det är uppenbarligen inte sant.