Israels politiska kris har fördjupats ytterligare. Sittande regering â en koalition mellan höger och ytterhöger â har majoritet nog för att driva igenom lagar som Ă€ndrar eller urholkar sĂ„vĂ€l politikens som rĂ€ttsstatens spelregler.
Den första etappen av systemförĂ€ndringar i rĂ€ttsvĂ€sendet som beslutades i mĂ„ndags genomdrevs med 64 röster i parlamentet â knesset â som har 120 ledamöter. Reaktionen Ă€r hĂ€ftig, i den politiska oppositionen men ocksĂ„ i nĂ€ringslivet, i stora delar av civilsamhĂ€llet, och till och med i delar av officerskĂ„ren. Kritiken tar sig uttryck i veckor och mĂ„nader av omfattande opinionsmöten och demonstrationer, och Ă€ven en del strejker.
Det beror pÄ att Ätminstone delar av nuvarande regeringsunderlag, Àven genom öppet framförda krav, har gett skÀl att vÀnta att denna första lagÀndring om domstolsvÀsendet följs av en serie Àn mer radikala steg. Med dessa kan juridik och rÀttssÀkerhet svepas Ät sidan sÄ mycket att de inte lÀngre Àr restriktioner för den yttre högerns maktutövning.
Denna falang vill skaffa sig friare hÀnder, bÄde för att gÄ hÄrdare fram pÄ VÀstbanken och för att Àndra andra delar av samhÀllsordningen i Israel. Vid mÄnga tillfÀllen har Högsta Domstolen kommit att bli ett hinder för en del godtycklig och diskriminerande behandling, bÄde av israeliska medborgare och av palestinier pÄ ockuperad mark.
De ortodoxt religiösa högerpartierna och den yttre högern i den militanta bosĂ€ttarrörelsen â dĂ€r det finns en lĂ„ng historia av lag- och myndighetstrots â har lĂ€nge velat kvĂ€sa domstolen och reducera den till ett politiserat och anpassligt maktredskap. Tidigare var den mĂ„ngĂ„rige premiĂ€rministern Benjamin Netanyahu en uttalad och bestĂ€md försvarare av domstolskontrollen av lagligheten i maktutövningen.
Men sedan fyra Är Àr han sjÀlv under Ätal i en del mut- och bedrÀgeriÀrenden. Efter att för en tid ha drivits i opposition Àr han nu Äter regeringschef, men Àr dÄ mer beroende Àn tidigare av de radikaliserade ultraortodoxa och ytterhöger- och bosÀttarpolitikerna. DÄ har han svÀngt helt.
Israels statsrÀttsliga ordning har riskabelt lösa former. Landet övertog Ä ena sidan det brittiska mönstret att inte ha skriven författning. Det finns Ä andra sidan en handfull lagar pÄ nÄgot högre nivÄ Àn vanlig lag, med föreskrifter och en del övergripande principer om bland annat domstolsvÀsende, valsystem och nÄgra men inte alla de medborgerliga rÀttigheterna. Formerna för domstolars laglighetskontroll av myndighetsutövning och vissa politiska beslut har utvecklats i praxis. En del reformbehov Àr dÀrför inte svÄra att se.
Vad det nu handlar om Ă€r nĂ„got annat. Det Ă€r stor risk för en utveckling i riktning mot det som hĂ€nt i exempelvis Ungern, vars styre fĂ„tt ideologisk samhörighet med Trumpistisk radikalhöger i USA och med Netanyahu och den övriga radikala högern i Israel. SĂ„dana styren försöker cementera sin makt genom att politisera domstolarna och skaka av sig rĂ€ttsstatens begrĂ€nsningar, för att sedan fortsĂ€tta med att undertrycka eller kontrollera press och nyhetsförmedling â och mixtra med valsystemet för att sĂ€krare kunna sitta kvar.
PÄ den vÀgen kan den israeliska högern komma att förstöra sitt eget land.