Kfast är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Det ägs helt och hållet av kommunen och ingår dess egen koncern: Eskilstuna Kommunföretag AB. I koncernen ingår även Eskilstuna Energi & Miljö (EEM), Eskilstuna Logistik och Etablering samt Destination Eskilstuna.
Kommunen, styr företagen i koncernen genom ägardirektiv som slås fast av kommunfullmäktige. I praktiken är det alltså majoriteten i kommunen (S+M) som bestämmer vad som står i direktivet.
I årets direktiv finns det bland annat ett krav på att Eskilstuna Kommunföretag ska dela ut 140 miljoner kronor till kommunen. Vinsten kommer dock – i allt väsentligt – från två av företagen i koncernen, EEM och Kfast.
Under flera år har kommunen även begärt att Kommunföretag ska göra en extra utdelning. I år finns ingen sådant krav, men i ägardirektiven för 2024 finns en begäran på en extrautdelning på 181 miljoner kronor.
Det är med andra ord inga småsummor som Kommunföretag, via Kfasts och EEM:s vinster, betalar till kommunen.
Eskilstuna hör även till de kommuner i Sverige som de senaste åren återkommande tagit ut mest pengar av sitt allmännyttiga bostadsbolag. Att kommunen använder Kfast som en budgetregulator är något som kritiserats tidigare på ledarsidan.
Vinsterna som tas ut motsvarar inte Kfast underhållskostnader, men bilden som växer fram är inte vacker: Ägaren kommunen pumpar, genom beslut av den politiska majoriteten, ut vinstpengar från Kfast. Därefter slår en ledande representant för majoriteten, kommunstyrelsens andra vice ordförande Jari Puustinen (M), fast att det inte finns pengar till underhåll av fastigheterna. Han föreslår därför att man ska riva eller sälja delar av det "olönsamma" fastighetsbeståndet med stora underhållsbehov och om man river bygga ett nytt område. Han pekar särskilt ut Brunnsbacken.
Det är helt enkelt inte så som fastighetsägare som tar ett långsiktigt ägaransvar brukar agera. Många kommuner har exempelvis valt att inte ta ut någon vinst alls av sina allmännyttiga bostadsbolag.
Varje krona som kommunen väljer att plocka ut i vinst är samtidigt en krona mindre till underhållet i det egna fastighetsbeståndet.
Men som styrelseordföranden i Kfast, Mats Bengtsson, säger till tidningen är detta en fråga som måste hanteras i Kfasts organisation och styrelse. Att den naturliga gången, om man inte få ihop kalkylen, är att de tittar på om beståndet borde säljas. Men, tillägger Bengtsson, i ägardirektivet vi har nu står det inget om att sälja.
Det som står i det senaste ägardirektivet är att Kfast ska "ha kapacitet att bygga 300 lägenheter i genomsnitt per år över konjunkturcyklerna, med störst insats under lågkonjunktur" och att Kfast ska avyttra cirka 50 procent av det som byggs över tid i syfte att nå rimliga hyresnivåer på nybyggnation och stärka kommunens ekonomi."
Med tanke på att cirka 1 500 lägenheter i kommunen redan står tomma och att Eskilstuna enligt nuvarande befolkningsprognos kommer att växa med knappt 300 personer till 2033 går det dock att ifrågasätta om det ska byggas några nya lägenheter alls just nu. När marknaden ser ut som den gör lär det också vara svårt att hitta köpare som är beredda att betala så mycket för fastigheterna att hyresnivåer kan hållas nere och kommunens ekonomi kan stärkas.
I årets ägardirektiv står det inget om att Kfast ska riva områden. Jari Puustinens förslag ter sig därför mest som en testballong för att stämma av Eskilstunabornas reaktioner.
Det finns inget som hindrar att den styrande majoriteten i Eskilstuna skriver om Kfast ägardirektiv och inför ett krav att riva hus i sitt ägardirektiv valåret 2026.
Många av dem som bor i fastigheter som i så fall kan komma att rivas röstar på Socialdemokraterna. Frågan är därför om Jari Puustinen och kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) är överens om att testa vilket mottagande ett sådant förslag får eller om Puustinen helt och hållet agerar solo i den här frågan.