Ledare: Ett rättvist sätt att sätta betyg

Mycket är bra med den svenska skolan, det framgick när Jörgen Tholin överlämnade Betygsutredningens betänkande (SOU 2020:43) till utbildningsminister Anna Ekström (S) på måndagen (17/8). Men det finns områden där vi kan bli bättre. Några av förslagen ligger inom ramen för Januariavtalet. Däribland att byta kursbetyg mot ämnesbetyg.

En sådan förändring kan underlätta lärandet i skolan. I stället för ett enögt fokus på att samla in underlag för betyg vid varje kursslut kan lärare lägga långsiktiga planer för hela gymnasieutbildningen. Stressen bland elever att jaga höga betyg kan också sjunka. 

För elever som inte riktigt hängt med det första året på gymnasiet kan ämnesbetyg också vara klokt. De riskerar annars dras med lägre betyg än vad de presterar i slutet på gymnasieutbildningen. Alla kan drabbas av personliga problem och dåligt fokus, och det är vilken kunskap eleverna besitter vid avslutad utbildning som är det viktiga. Det kan också underlätta utifall ungdomar behöver eller vill byta gymnasieskola. 

Gymnasieelever ska inte bli helt utan återkoppling. Betänkandet föreslår att ämnen delas upp i olika nivåer och betygsätts, men det är när ämnet är avslutat som slutbetyg sätts.

I dagens betygssystem kan enstaka kunskapsområden få en avgörande betydelse på slutbetyget i en kurs. Till exempel: för att få betyget C behövs minst C i alla delar av kursen. Om eleven inte lyckas uppfylla C i en del innebär det att betyget kan bli lägre än C. En sådan ordning innebär i praktiken att elever bedöms efter sin sämsta prestation, i stället för den samlade kunskapen. 

Därför är förslaget om en kompensatorisk ventil bra. Förslaget innebär att lärare kan göra en sammantagen bedömning av elevers olika kunskaper och sätta betyg därefter.

En annan fråga handlar om att ett nytt betygssystem inte ska leda till betygsinflation. Detta är viktigt eftersom det annars riskerar urholka betygssystemets trovärdighet och leder till orättvis betygssättning. Det snedvrider också i förlängningen det urvalssystem som universitet och högskola antar elever på.

För att stävja en sådan utveckling föreslår utredningen extern rättning av nationella proven i grundskolan, och att de ska vara mer vägledande för slutlig betygsättningen. Ett annat förslag handlar om att införa examensprov på gymnasiet, inspirerat av den finska modellen, där eleverna både får ämnesbetyg och provresultat. 

Betygsättning är ett viktigt myndighetsuppdrag som skolan ålagts. Det kan ha långtgående betydelse för många ungas framtid, när det gäller anställning och vidareutbildning. På så vis är flera av utredningens förslag viktiga. De kan leda till att betygen som sätts är mer rättvisa.