Ett misstag att inte höja VA-taxan i Eskilstuna

VattenlÀckagen i Eskilstuna har pÄ senare tid avlöst varandra.

VattenlÀckagen i Eskilstuna har pÄ senare tid avlöst varandra.

Foto: Niklas Holm

Ledare2024-02-09 18:57
Detta Àr en ledare. StrengnÀs Tidning Àr en liberal tidning.

VattenlÀckagen har senaste tiden avlöst varandra. PÄ flera hÄll i Sörmland mÀrks effekterna av att temperaturerna vÀxlar mellan plus och minus.

De lĂ€ckande rören Ă€r i sig ingen överraskning. NĂ€r tjĂ€len gĂ„r ur marken rör sig marken och skadar ofta Ă€ldre vatten- och avloppsrör. Men det blir tillfĂ€lligt obekvĂ€mt för dem som drabbas av lĂ€ckorna. I veckan kunde vi bland annat lĂ€sa om hur en del av invĂ„narna i VĂ€rmbol, Katrineholm, plötsligt stod utan vatten. Även en del Eskilstunabor pĂ„ Klostergatan drabbades nyligen, Ă€nnu fler trĂ€ffades av vattenlĂ€ckaget i mars och november förra Ă„ret. HĂ€romveckan var det frĂ„gan KjesĂ€ter i VingĂ„kers kommun.

Den hĂ€r sortens lokala kriser blir en övning i beredskap. Bolagen som sköter vatten- och avloppsrören fĂ„r kĂ€mpa med att tĂ€ppa till och fixa det som brustit och lĂ€ckt. Men ocksĂ„ för de individer som drabbats blir det en prövning – har man den hemberedskap som krĂ€vs nĂ€r det Ă€r riktigt skarpt lĂ€ge?

Även om mĂ„nga tar vatten i kranen för givet sĂ„ rinner det varken utan pengar eller hĂ„rt jobb.

I dag sköts den av lokala och kommunala vatten- och avloppsbolag. I Katrineholm, VingĂ„ker och Flen Ă€r det frĂ„gan om Sörmland Vatten. I Eskilstuna Ă€r det Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). Det Ă€r de som ansvarar för att bygga ut, underhĂ„lla och renovera VA-nĂ€tet. Men det var för sisĂ„dĂ€r 50-70 Ă„r sedan som mĂ„nga av ledningarna och reningsverken byggdes. 

Dessa rör har tjÀnat oss vÀl. Men pÄ senare Är har det blivit klart: Stora delar av VA-nÀtet mÄste bytas eller byggas ut! Sveriges befolkning och hushÄllens vattenbehov har det senaste halvseklet ökat mycket samtidigt som miljökraven höjts. Rören Àr överanvÀnda. Nu ökar risken för stora och Äterkommande problem i nÀtet. Inte minst farorna med bakterier i vattnet kan förvÀrras.

Det svenska VA-systemet Àr i mÄnga delar underfinansierat. Svenskt vatten, som Àr VA-bolagens intresseorganisation, berÀknade i en rapport frÄn 2023 pÄ investeringsbehoven till och med 2040. Slutsatsen: Sveriges cirka 21 miljarder kronors Ärsinvestering i VA-nÀten Àr inte nog. Det behövs ytterligare 10 miljarder kronor, Ärligen, konstaterar organisationen. Det skulle innebÀra vÀsentliga kostnadsökningar för VA-bolagen och dess kunder. Men Àn vÀrre: Det innebÀr att omkring en tredjedel av de bedömda investeringsbehoven skjuts upp, varje Är.

De samhĂ€lleliga skadorna av denna kortsiktighet kan bli mycket stora. Och nĂ€r notan vĂ€l ska betalas blir det frĂ„gan om bra mycket högre summor Ă€n i dag. 

Och Ă€ven om det kan behövas en diskussion om hur dessa investeringar ska finansieras, sĂ„ Ă€r höjda VA-taxor i det perspektivet inte bara logiska – utan nödvĂ€ndiga. Och varken politik eller vatten- och avloppsföretagen bör dĂ€rför lyssna för mycket pĂ„ den sortens ilska som ofta vĂ€cks nĂ€r det blir prat om dyrare vatten. Eskilstuna Energi och Miljö misstog sig dĂ€rför nĂ€r de nyligen dĂ€mpade prisutvecklingen med de miljoner kronor de redovisningstekniskt nyss "hittat". EEM kunde ju lika gĂ€rna ha lagt dessa pengarna pĂ„ betydelsefulla utbyggnader och underhĂ„ll, i stĂ€llet för att lĂ„ta folkligt missnöje styra. Andra delar av Sörmland bör inte följa detta exempel.