Den bÀsta garanten för abortrÀtten Àr du

Protest. 1974 demonstrerade svenskarna fortfarande för rÀtten till abort. Lagen infördes 1975.

Protest. 1974 demonstrerade svenskarna fortfarande för rÀtten till abort. Lagen infördes 1975.

Foto: Ragnhild Haarstad/SvD/TT

Ledare2023-03-13 18:57
Detta Àr en ledare. StrengnÀs Tidning Àr en liberal tidning.

Svenska kvinnor har haft laglig rĂ€tt till abort sedan 1975. I dag Ă€r det fĂ„ som ifrĂ„gasĂ€tter rĂ€tten. För en klar majoritet av svenskarna Ă€r abortrĂ€tten sjĂ€lvklar. 

Det Ă€r en klok instĂ€llning. BĂ„de forskning och evidens visar entydigt samma sak. Abortförbud avhĂ„ller inte kvinnor frĂ„n abort. Det enda som hĂ€nder nĂ€r ett förbud införs Ă€r att de osĂ€kra aborterna blir fler. Kvinnor skadas för livet eller dör. Barn förlorar sin mamma. 

I somras stod det klart att samtliga riksdagspartier ville utreda om rĂ€tten till abort ska skrivas in i grundlagen. 

Även om abortrĂ€tten inte Ă€r pĂ„ nĂ„got sĂ€tt hotad i Sverige hĂ€nvisar partierna till den tillbakagĂ„ng som kvinnors rĂ€ttigheter fĂ„tt i flera lĂ€nder runt om i vĂ€rlden de senaste Ă„ren. Vinden kan snabbt vĂ€nda menar de. Det Ă€r sant. 

Nu fullföljer regeringen sitt löfte i Tidöavtalet och gĂ„r frĂ„n ord till handling genom att tillsĂ€tta en grundlagsutredning som ska utreda hur abortrĂ€tten kan stĂ€rkas. Ett förslag ska tas fram om hur kvinnans rĂ€tt till abort kan ges skydd i regeringsformen. 

Men Ă€r verkligen ett grundlagsskydd en lika stark garant för abortrĂ€tten som regeringen och övriga riksdagspartier hoppas pĂ„? 

Inte nödvÀndigtvis. I boken VÀndpunkt skriver professorn i komparativ konstitutionell rÀtt vid Uppsala universitet Anna Jonsson Cornell om det hon kallar konstitutionellt sjÀlvförsvar.

Jonsson Cornell framhĂ„ller bland annat att den de svenska grundlagarna, jĂ€mfört med mĂ„nga andra lĂ€nder, har en svag stĂ€llning. Att Ă€ndra en svensk grundlag Ă€r relativt enkelt. Det krĂ€ver tvĂ„ riksdagsbeslut med enkel majoritet. Besluten ska ha ett val emellan sig. 

Men en grundlag kan Ă€ven urholkas av vanlig lagstiftning. Lagar som strider mot grundlag ska visserligen inte kunna stiftas. Det Ă€r en av LagrĂ„dets uppgifter att pĂ„peka nĂ€r det sker en sĂ„dan krock mellan lagarna. Men de senaste Ă„ren har regering och riksdag valt att köra över LagrĂ„det vid ett flertal tillfĂ€llen. Jonsson Cornell pekar bland annat pĂ„ Cementafallet dĂ„ en enig riksdag valde att anta regeringens lagförslag, trots att LagrĂ„dets kritik mot det inte lett till nĂ„gra Ă€ndringar i propositionen. 

Det finns Ă€ven en annan sĂ€kerhetsventil. Domstolar ska inte tillĂ€mpa lagar som strider mot grundlag. Men svenska domstolar har hittills haft en ganska restriktiv hĂ„llning till detta verktyg. 

Det gĂ„r dĂ€rför inte att slĂ„ sig till ro och tro att ett grundlagsskydd gör att abortrĂ€tten blir fredad. Det starkaste skyddet som abortrĂ€tten har Ă€r i stĂ€llet det svenska folket. 

Att det funkar visar inte minst Sverigedemokraternas omsvĂ€ngning i frĂ„gan. SD ville tidigare sĂ€nka grĂ€nsen för fri abort frĂ„n dagens 18 veckor till 12. Partiets linje blev ett sĂ€nke för SD i valet 2018. Det ledde till att man pĂ„ partiets landsdagar 2019 valde att Ă€ndra sin stĂ„ndpunkt och anpassa den till vĂ€ljarnas. Partiet stĂ€llde sig bakom dagens abortlagstiftning. 

Vill vi vÀrna abortrÀtten mÄste var och en av oss slÄ larm och bjuda motstÄnd nÀr nÄgon vill inskrÀnka rÀtten. Det Àr vi som Àr dess yttersta garant.