Det är inte alltid lätt att få plus och minus att gå ihop i en budget.
Få har kunnat undgå att ta del av nyheterna om det föds allt färre barn. I kombination med den minskade invandringen har därför nästan alla kommuner i Sverige numera ett överskott av platser inom förskolan – som snabbt ökar. I takt med att barnen blir äldre kommer det även att bli för många platser i grundskolan och i gymnasiet.
I Eskilstuna har den här utvecklingen redan fått konsekvenser. Den ena varselvågen har knappt hunnit avslutats innan nästa tagit vid. Under 2023 försvann 122 tjänster från den kommunala förskolan. Under 2024 varslade kommunen 105 tjänster i förskolan 72 i grundskolan och 26 i gymnasiet.
Under torsdagen stod det klart att en ny varselvåg drabbar skolorna.
I ett pressmeddelande från kommunen konstaterar förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna, Lina Axelsson Kihlblom, att man i budgetarbetet för 2025 sett att tjänsterna inom hela barn- och utbildningsförvaltningen behöver minska. Därför har kommunen lagt ett varsel som omfattar 103 tjänster: 56 inom förskolan, 22 inom grundskolan och 25 inom gymnasieskolan.
Ett varsel innebär inte att det blir lika många som förlorar jobbet, men det innebär ännu en tid av osäkerhet.
Därför är det bara att beklaga att beskeden från förvaltningen åter är vaga. Det är inte helt enkelt att förstå vem det är som kommer att varslas. Förvaltningen ska matcha de tjänster de har med den kompetens som medarbetarna har. ”Det är ett stort pussel som läggs,” konstateras det i pressmeddelandet.
Precis som förra året beror dock varslet inte enbart på att eleverna blir färre, utan att förvaltningen inte får pengarna att räcka. Och i likhet med förra året väljer förvaltningen att säga upp personal snarare än att effektivisera i andra delar av verksamheten. Att stänga den gymnasieskola som har klart dyrast lokalkostnader, Zetterbergsgymnasiet, är exempelvis inte ett alternativ.
Nu är det upp till bevis för majoriteten i Eskilstuna. Kommer S+M se till att skolan har tillräckliga resurser nästa år?
Ett budskap från fackförbundet Sveriges lärare är därför att skolpengen behöver justeras uppåt i Eskilstuna, då den är lägre än riksgenomsnittet. Att det är fackets lösning är inte så förvånande. Att nämndordförandena i grundskolenämnden Mikael Edlund (S) och gymnasienämnden Muhammed Tahsin (M) håller med är emellertid inte lika självklart.
Frågan om skolpengens storlek har diskuterats i flera år i Eskilstuna.
Moderaterna gick exempelvis till val 2022 med löftet att skolpengen skulle öka i grundskolan och gymnasiet. Men i den samverkansöverenskommelse ”Fortsatt framåt” som majoritetsstyret (S+M) tog fram efter valet finns löftet inte med. Även om majoriteten var överens om att satsa på skolan, genom att använda sig av pengar som de skulle få vid en försäljning av delar av Eskilstuna Energi & Miljö (EEM).
Försäljningen blev inte av och 2025 saknar skolan fortfarande medel för att bedriva sin verksamhet.
Nu behövs skarpa besked från majoriteten. Kommer skolan att få mer pengar eller kommer de bli nya varsel i skolan nästa år också?