En central frÄga i flyktingpolitiken Àr möjligheten att hÄlla ihop familjen. Varför det Àr viktigt tillhör sÄdant som inte behöver förklaras. Alla mÀnniskor kan relatera till det.
Det Àr mycket vanligt att partners, liksom barn och förÀldrar, kommer ifrÄn varandra under flykten. De kan dela pÄ sig för att inte utsÀtta alla för risker under en farlig resa. De kan sakna pengar för att betala smugglare för alla. En förÀlder kan bli fÀngslad, bortförd eller försvinner av okÀnda skÀl, sÄ som det kan bli i en flyktsituation. Och sÄ vidare.
DÀrför Àr det allvarligt nÀr asyllÀnder upprÀtthÄller familjesplittringar, som Sverige har gjort sedan 2016.
Det första var att skilja pĂ„ villkoren för tvĂ„ kategorier flyktingar. Enligt den ena skyddsgrunden fĂ„r man asyl för att man riskerar förföljelse pĂ„ grund av, som det stĂ„r i lagtexten, âras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller pĂ„ grund av kön, sexuell lĂ€ggning eller annan tillhörighet till en viss samhĂ€llsgruppâ.
Den andra skyddsgrunden ger asyl för att personen riskerar att âstraffas med döden eller utsĂ€ttas för tortyr eller annan omĂ€nsklig eller förnedrande behandling eller bestraffningâ.
Finns det nÄgra sakliga skÀl för att den ena gruppen ska behandlas sÀmre Àn den andra? Nej, ansÄg Sverige tidigare. I bÄda fallen gavs personen permanent uppehÄllstillstÄnd och rÀtt till Äterförening med familjen. 2016 gjordes sÄ en Ätskillnad. Men inte av nÄgra principiella skÀl utan för att uppdelningen Àn sÄ lÀnge Àr möjlig enligt internationell rÀtt.
Den första gruppen ovan, konventionsflyktingar, fĂ„r lĂ€ngre uppehĂ„llstillstĂ„nd jĂ€mfört med den andra gruppen, alternativt skyddsbehövande. Fram till mitten av 2019 fanns Ă€ven strikt försörjningskrav för den andra gruppen som stĂ€ngde möjligheterna för familjeĂ„terförening under flera Ă„r. Numera gĂ€ller inte kravet pĂ„ inkomst och bostad, om ansökan om Ă„terförening lĂ€mnas in senast tre mĂ„nader efter att den som Ă€r i Sverige beviljats uppehĂ„llstillstĂ„nd. Samma regel föreslĂ„s av migrationskommittĂ©n i ny lagstiftning. M, KD och SD Ă€r emot. Ăven Liberalerna sĂ€ger nej, i strid med partiprogrammet och januariavtalet.
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, som skrivit remissvar pÄ kommitténs förslag, har 29 000 ansökningar om familjeÄterförening i Sverige nekats mellan juli 2016 och september 2020 pÄ grund av ouppfyllt försörjningskrav.
Att det nu finns ett tremÄnadersfönster för alla vÀlkomnas av UNHCR som dock Àr fortsatt kritiskt mot en sÄdan strikt grÀns. Organisationen pÄpekar att det kan ta tid att hitta familjemedlemmar. Dessa kan Àven ha svÄrt att inom tre mÄnader ta sig frÄn exempelvis ett flyktinglÀger till en svensk ambassad för att lÀmna in ansökan eller fÄ fram id-handlingar som kan ha försvunnit i flykten.
Sedan Àr frÄgan varför Sverige överhuvudtaget ska skilja mellan familjemedlemmar som lyckas ta sig till Sverige pÄ egen hand, med hjÀlp av smugglare, och dem som blir kvar i utlandet. I det förra fallet ges de asyl enligt principen om familjens enhet. Om de saknar personliga asylskÀl, hÀrleds deras asylgrund ur skÀlen hos mamman, pappan eller partnern.
Om familjemedlemmarna dÀremot inte kan resa hit sjÀlva betraktas de som anhöriginvandrare. Missar de tremÄnadersfönstret och försörjningskraven inte klaras, gÀller inte principen om familjens enhet lÀngre. Om de inte sÀtter sig i gummibÄten och tar sig hit sjÀlva.
Spanien tillhör de lÀnder som inte gör nÄgon sÄdan Ätskillnad. Om en familjemedlem fÄr asyl, fÄr andra i kÀrnfamiljen det ocksÄ, oavsett var de befinner sig. SÄ borde Àven Sverige göra.